Bredd och djup – ny masterclass om nervsystemet

Innehåller marknadsföring för min nya masterclass

Nu finns masterclassen tillgänglig inspelad! Masterclassen är 2 timmar lång och du tittar bekvämt i din egen takt. Du har tillgång till materialet utan tidsgbegränsning. Du köper enklast masterclassen via Swish – se information om betalning längre ned i inlägget!

Nu kan jag med stor glädje välkomna dig till Bredd och djup – en kunskapsintensiv masterclass om nervsystemet och nervsystemsreglering!

Du kommer att lära dig det som kallas polyvagal teori, om nervsystemets olika lägen och delar, och hur du kan känna igen i vilket läge du är. Du får djupgående kunskap om de olika traumaresponserna, hur de hänger ihop med nervsystemets olika delar och vad du kan göra för att reglera ut ur dem.

Du kommer att få fördjupad förståelse kring skillnaden mellan fight or flight och frysresponsen, och de olika sätt vi behöver bemöta och behandla dessa. Du får lära dig skillnaden på upp- och nedreglering samt när och hur du kan göra det.

Vi kommer också att gå igenom flera olika tekniker och praktiska verktyg för somatisk nervsystemsreglering. Somatisk betyder kroppslig och i masterclassen får du lära dig hur du praktiskt kan se och använda din kropp som arena för att reglera ditt nervsystem.

Hjärnan och kroppen hänger ihop och kommunicerar alltid med varandra. Vagusnerven är central när vi pratar om nervsystemet, stress och trauma, limbic system impairment, ”mind-body” och kroniska symptom. Man brukar säga att kommunikationen via vagusnerven går till ca 20% från hjärnan till kroppen, och till ca 80% från kroppen till hjärnan.

Därför är kroppen en nyckel och en ingång till läkning, reglering och hälsa. Vi kommer att prata såväl teoretiskt och vetenskapligt som praktiskt och hela tiden med ett konkret och specifikt fokus på hur du kan använda och faktiskt applicera denna kunskap i ditt liv och din läkning.

Masterclassen kräver inga förkunskaper och den är passande för nybörjare såväl som mer erfarna. Den lämpar sig för dig som vill lära dig mer om nervsystemet, somatisk nervsystemsreglering, och hur vi kan använda kroppen i vår läkning.

Den är också framtagen för dig som tränar neuroplasticitetsträning (t.ex via DNRS, Gupta eller min grundkurs i neuroplasticitet), och vill förstå mer om ”bottom-up”-metoder, kroppen och hur vi kan kombinera de olika teknikerna i vår läkning.

Praktisk information:

Vi kommer att ses online på Zoom onsdagen den 14 juni kl 18.00. Det går också att ringa in via fast telefon eller mobiltelefon för den som vill. Kursen spelas in och du som inte kan närvara live kan titta i efterhand. Alla som anmäler sig får tillgång till inspelningen och du har obegränsad tillgång till den, utan tidsgräns.

Ungefärlig tidsåtgång för masterclassen är 90 minuter. Det kommer att finnas avsatt tid i slutet av masterclassen för frågor och svar, och du som inte kan närvara live får gärna skicka in frågor i förväg via mejl.

Pris för masterclassen är 895 kr och du betalar enklast via Swish till nummer 123 574 06 91. Det går också att betala via bankgiro, och internationell banköverföring om du bor utomlands. Om du vill ha ett s.k friskvårdskvitto behöver du meddela detta i samband med köp samt ge mig din adress och personnummer. OBS – jag behöver alltid din mejladress – skriv den gärna i swishmeddelandet!

Zoomlänk och telefonnummer för att ringa in via telefon skickas ut i samband med din anmälan.

Har du några frågor eller funderingar kring masterclassen? Varmt välkommen att höra av dig! Jag nås på ksparrings (@) hotmail.com (utan mellanrum och parenteser).

Hoppas att du är lika taggad på denna masterclass om nervsystemet som jag är! Varmt välkommen!

Mat för nervsystemet

DISCLAIMER: Detta inlägg är skrivet i informationssyfte och innehåller inte medicinsk rådgivning 🙂

Här kommer ett inlägg på temat mat för nervsystemshälsa. Detta inlägg representerar mina tankar om detta ämne just nu och jag är alltid öppen för att ändra mig och gör det mer än gärna. Jag har tidigare skrivit två inlägg om mat, dieter och matintoleranser ur ett nervsystemsperspektiv, och rekommenderar att du läser dem innan du läser detta inlägg. Där kan du läsa mer om förutsättningar för matsmältning, hur långvarig stress påverkar matsmältningen och matintoleranser och hur våra trossystem kring mat påverkar oss rent fysiologiskt. Du hittar det första inlägget HÄR och det andra HÄR.

Några ord om denna artikel

Har du mycket kontrolltankar och ångest kring mat kan detta inlägg hjälpa dig med det. Inlägget är skrivet i en tillåtande ton med fokus på att att skapa trygghet. Att läsa om mat kan självklart ändå spä på kontroll- och rädslotankar (t.ex om du har en aktiv ätstörning, och/eller ett överaktivt limbiskt), så avgör själv om det är i din ”träningszon” eller toleransfönster att läsa om mat eller inte. Läs också gärna denna text, precis som allt annat hälsorelaterat på nätet, genom linsen av att du känner din kropp bäst, och du själv är auktoriteten i ditt liv. Som alltid är det viktigare att följa din egen intuition och sanning än att göra något ”perfekt”. Rigiditet och rädsla leder inte till hälsa, utan tvärtom.

Har du ett dysreglerat nervsystem och lever med kronisk stress, uttrycker kroppen ofta olika typer av symptom relaterat till mat. Det är vanligt med olika reaktioner, matintoleranser och magbesvär. Om du av olika skäl behöver ha en begränsad kost tillfälligt, så går det bra, och det är ingen fara. Se gärna mina två tidigare blogginlägg om mat och nervsystemet, som också tar upp matintoleranser. Om du av olika skäl inte kan äta viss typ av mat, eller äta vid särskilda tidpunkter just nu, låt inte det bli (ännu) en källa till stress och perfektionism.

Matsmältning, hjärnkemi och nervsystemet

Det första att komma ihåg är att matsmältning och näringsupptag primärt sker när vårt tillstånd domineras av delar av nervsystemet som är associerade med trygghet, lugn och ro samt socialt engagemang, d.v.s den parasympatiska delen av nervsystemet, och främre delen av vagusnerven specifikt. Om vi är i ett ständigt stresstillstånd kommer näringsupptag och matsmältning att fungera mycket sämre, oavsett vad du äter. Det är generellt viktigare att tänka på vårt nervsystemstillstånd och hjärnkemi än att micromanagea vad du äter (s.k DOSE-kemi är en förutsättning för bra matsmältning). Se gärna mina två tidigare inlägg om mat, matintoleranser och nervsystemet för mer information på ämnet.

Det är lätt att fastna i VAD man ska äta, men det finns så mycket annat som påverkar din matsmältning och näringsupptag, och din hälsa i stort. Det kanske till och med är mindre viktigt än du tror med mat, i alla fall om du som jag varit en hälsonörd med mat som främsta fokus och provat flera ”läkande dieter” etc. Näring är jätteviktigt, och jag återkommer till det längre ner i inlägget, men vad du äter är inte det enda som spelar in, utan det finns fler faktorer som är helt avgörande både för din hälsa i stort och din matsmältning och näringsupptag specifikt.

Om du har god medvetenhet och kännedom om din kropp och nervsystem kanske du har märkt att du kan äta olika/fler/färre saker beroende på i vilket sammanhang du äter, och vilket tillstånd din hjärna och nervsystem är. Dagsform, socialt sammanhang och grad och form av nervsystemsaktivering spelar stor roll. Ett nervsystem med god reglering ger generellt en god matsmältning.

Faktorer utöver maten

Det finns så otroligt många faktorer som spelar in, utöver vad du äter. Vissa av dem kommer definitivt att ha större påverkan på din hälsa och matsmältning än vad du äter. Har du sovit dåligt en eller flera nätter, eller har en konstant störd sömn kommer din matsmältning att påverkas av det. Äter du på tider när kroppen inte är programmerad att äta kommer din matsmältning att påverkas av det. Har du bråttom när du äter, eller känner dig orolig eller stressad, kommer din matsmältning att påverkas av det. Får du för lite solljus, har brist på vissa våglängder av ljus eller ser artificiellt ljus för mycket/på fel tider kommer din matsmältning (och dina hormoner) att påverkas av det. Äter du mat som är importerad långt ifrån och odlad i ett annat klimat än du lever i kommer din matsmältning att påverkas av det.

Betänk också att människan är ett flockdjur och vi är gjorda att äta i sociala, trygga kontexter. Så ser inte livet ut för många idag. Vi får jobba med de förutsättningar vi har och skapa så bra förutsättningar för matsmältning vi kan. Se gärna fler tips för att skapa bra förhållande för matsmältning i de tidigare inläggen. Poängen är att vi missar målet när vi fokuserar med tunnelseende, eller nästintill besatthet, på vår kost/”diet”/VAD vi äter, när det finns så mycket som påverkar. Allt hänger ihop. Nedan kommer jag att fokusera mer på den faktiska mat-delen.

Ät tillräckligt med mat!

Det allra viktigaste när det gäller mat och nervsystemet är att vi vill skapa trygghet. Den första punkten handlar därför rent krasst om att äta. Ät mer, ät näringstätt, ät tillräckligt! Det är SÅ vanligt att underäta, alltså att äta för lite, framför allt bland tjejer och kvinnor. Det beror såklart på en massa saker, såsom bantningskultur, vårt ätstörda samhälle, orimliga skönhetsideal och normer för kvinnor.

Periodiska fasta har dessutom blivit en livsstil för många och att ta en kopp kaffe (med eller utan kokosolja i) till ”frukost” (=istället för frukost) är vanligt inom hälsosfären. Det kan också bero på olika symptom förknippade med mat och ätande, som gör att man undviker att äta vissa måltider. För de som inte är så hälsomedvetna kanske en cigg och energidryck utgör starten på dagen, men detta inlägg är mer riktat till de som är någorlunda hälsomedvetna och kanske har provat olika typer av kostupplägg, dieter och livsstil för att nå hälsoresultat.

Överätning, underätning och biokemiska cravings

Många, särskilt kvinnor, äter alldeles för lite mat generellt, och för lite animaliskt protein och mättat fett i synnerhet (alternativt för lite kolhydrater, om du kommer från ”andra hållet”, d.v.s från LCHF/carnivore/paleo och liknande). Att äta för lite energi, eller för lite av specifika makronäringsämnen, leder till att kroppen går in i stressläge, vilket i förlängningen ofta orsakar bidrar till att kroppen uttrycker allsköns olika symptom.

Den onda spiralen som underätande skapar syns tydligt särskilt hos kvinnor som uttalat försöker gå ner i vikt genom att äta mindre. Det gamla utdaterade ”ät mindre, spring mer” har otroligt (och sorgligt) nog fortfarande ett starkt fäste. De kanske hoppar över frukost, äter en sallad till lunch och när eftermiddagen kommer är kroppen så hungrig och stressad att de får extremt sötsug och äter bullar istället för mat. Inget ont om bullar, men vi behöver riktig mat också! Blodsockerfall och underätande ger biokemiska cravings – det är så kroppen är konstruerad och det handlar som så mycket annat om överlevnadsmekanismer.

De allra flesta som har problem med olika sorters ”överätning” (hetsätning och liknande) har också, ofta utan att veta om eller förstå det, problem med underätning. Det är i den änden det börjar. Underätande skapar biokemisk stress och biokemiska cravings, som är i princip omöjliga att motstå (vi är inte designade att motstå dem, eftersom de är en del av vårt överlevnadssystem. Kroppen och hjärnan, är inte dumma, de är designade för att se till att du får i dig tillräckligt med näring och energi. Restriktion och svält skapar mycket stress för kroppen, och blir en belastning för nervsystemet att hantera.

Stresstillstånd, fasta och ätande

En person med stressrelaterad ohälsa, kroniska symptom och/eller ett dysreglerat nervsystem gör klokt i att låta bli att svälta kroppen på olika sätt. Oavsett om du kallar det periodisk fasta, veganism, keto, medical medium, juicecleanse, detox eller något annat. Din kropp kommer att detoxa sig själv hur effektivt som helst när den är trygg och välnärd, och att ge den tillräckligt med näringsrik mat är ett led i att skapa trygghet och reglering.

Att äta regelbundet, tillräckligt mycket och att äta näringsrik och näringstät mat skickar signaler till kroppen och hjärnan om överflöd och trygghet. Kroppen får veta att här är det tryggt, det finns mat så det räcker, jag kan slappna av. Och som vi vet är det i det läget som kroppen tar hand om alla funktioner på bästa sätt.

Vill du ändå fasta av olika skäl så finns det sätt att göra det mer skonsamt, till exempel genom att hellre fasta på em/kväll än morgon/fm (cirkadisk fasta), och att fasta korta perioder hellre än varje dag. Det kräver oavsett en stark och stabil baslinje av reglering för att kunna hantera det stresspåslag som det ovillkorligen innebär att fasta. Mäns fysiologi tål i regel fasta bättre än kvinnors, och mycket av forskningen kring fasta är också gjord på män, vilket är klokt att ha i åtanke, även om fasta per definition är en stress för alla kroppar.

En kropp i stress och med ett dysreglerat nervsystem behöver i regel MER näring, MER energi, MER trygghet. På samma sätt som den behöver mer kärlek, mer njutning, mer lek. Inte mindre, utan mer. Det ger en input av överflöd. Vi kan också öka denna effekt genom att tänka på vad och hur vi äter.

Frukost, hunger och hormoner

Börja gärna dagen med ett mål som innehåller ordentligt med protein och fett, samt kolhydrater i någon form. Frukosten får gärna vara ordentlig i storlek, och tänk hellre ”riktig mat” än nån liten macka. Det går att bygga en stabil måltid även av traditionell ”frukostmat”, om du väljer genomtänkta källor och kombinationer.

Att kontinuerligt börja dagen utan frukost eller med kaffe före eller istället för frukost är ett recept för stresskemi och på sikt hormonell ohälsa, särskilt för kvinnor. Detta handlar om flera mekanismer och involverar bland annat hormonerna leptin och kortisol. Även hormonet ghrelin påverkas av att hoppa över måltider och att inte äta när kroppen signalerar hunger, vilket på sikt kan störa hungersignalerna och göra att du får oklara eller uteblivna signaler för såväl hunger som mättnad.

Många hoppar över frukosten då de inte upplever någon hunger på morgonen. Rent biologiskt är det sunt att ha en god aptit på morgonen, och om du inte har det kan det till exempel bero på leptinresistens, störd cirkadisk rytm, höga nivåer av stresshormon, eller att du helt enkelt lärt dig att ignorera kroppens hungersignaler såpass bra/länge att de slutat komma. Detta är inte ett bra tecken, men det går som tur är att reversera med enkla medel. Genom att äta frukost börjar du dagen med att fylla på med näring och energi. Du följer och stärker kroppens naturliga cirkadiska rytm genom att äta på morgonen. Att äta frukost trycker även varsamt tillbaka kortisol som peakar på morgonen, och kan därför hjälpa den med mycket stresspåslag.

Kaffe, adrenalin och att bli ”hög” av fasta

Att dricka svart kaffe på tom mage ger en snabb kortisolhöjning (=stresspåslag) som påverkar dig resten av dagen. Inte att rekommendera för den som vill undvika extra stress alltså. Även adrenalin kan börja utsöndras i när kroppen försätts i stresstillstånd, till exempel genom att kontinuerligt hoppa över frukost eller dricka kaffe istället för frukost. Adrenalin hjälper till att trycka undan symptom (inte en bra grej, även om det kan kännas bra), ge oss falsk energi, och göra oss ”höga”.

Eftersom adrenalinpåslag av denna typ kan kännas gött är det också ofta beroendeframkallande och många upplever då att de mår ”sämre” av att äta frukost. Om du har fastat eller hoppat över frukost en längre tid kan det bli en rejäl omställning för dig av denna anledning. Detta är dock övergående och kommer att gå över allteftersom dina hormoner balanseras. Om du vill dricka kaffe, se till att göra det efter eller åtminstone tillsammans med din frukost. Drick det gärna tillsammans med (eller efter) blodsockerbalanserande mat såsom protein och fett. Lite havssalt i kaffet kan också vara hjälpsamt.

Morgonljus

Jag kan inte prata om morgonvanor och nervsystemet utan att nämna dagsljus. Detta inlägg handlar ju om mat, men matsmältningen och alla våra hormoner är så otroligt tätt sammanlänkande med, och beroende av vår ljusmiljö, att jag ändå vill nämna det kort.

Börja dagen med att få dagsljus i ögonen (utan glasögon, linser eller solglasögon). Du behöver vara utomhus eller ha ett fönster/balkongdörr som är öppen, det fungerar inte genom ett stängt fönster eftersom fönsterglas blockerar vissa av solljusets våglängder. Detta bör ske innan du exponerar ögonen för blått ljus från skärmar eller liknande.

Två till fem minuters morgonljus räcker för att ge en stark cirkadisk signal, vilket ger dig en hormonell boost för hela dagen. UVA-ljuset på morgonen är extra starkt sammanlänkat med hälsosamt mikrobiom och matsmältningen. Se också till att så gott du kan undvika blått/artificiellt ljus (till exempel från skärmar) på kvällen, för att inte störa din kropps naturliga cirkadiska rytm.

Vad ska man äta?

Så, när vi konstaterat hur otroligt många faktorer som påverkar utöver VAD vi faktiskt äter, så återstår ändå frågan: vad ska man äta? Förvirringen och frustrationen är stor hos många. Här har vi å ena sidan hela wellnesskulturen som pepprar oss med olika dieter, kurer, fastor, regler och förbud. Vi har en funktionsmedicinsk approach som ofta pekar ut mat som både orsak och bot till diverse åkommor. Vi har fettskräck, kolhydratsrädsla, carnivore-anhängare, socker-är-som-kokain-budskap, veganism, det mediala sellerijuice-gänget och allt däremellan.

Vi har extrema dieter åt alla håll och alla säger att just ”deras” diet är den rätta. Samtidigt har vi en utbredd kunskapsbrist om näring, hormoner och kroppens faktiska biologiska behov; vad vi faktiskt har för förutsättningar och behov som individer av arten människa. Lägg till extremt starka samhälleliga och ekonomiska krafter, polariserade och politiserade budskap om mat, miljöhot och kvällstidningar som publicerar uppblåsta löpsedlar med misstolkade vetenskapliga studier som ren skräckpropaganda, så har vi receptet som gör att många känner att de inte har nån aning om vad som egentligen är bra, rätt, eller sant när det kommer till mat.

Min syn på mat

I detta inlägg lobbar jag inte för någon särskild diet eller kosthållning, utan går igenom grundläggande förutsättningar när det gäller mat ur ett hjärn- och nervsystemsperspektiv. Näring är viktigt, och eftersom allt hänger ihop har näring och mat en stark koppling till vår nervsystemshälsa. Jag tror själv på att äta så naturlig mat som möjligt, så lokalt som möjligt och så säsongsbetonat som möjligt. Det är av flera anledningar, såsom mina värderingar, att stötta mitt lokala community, miljö och såklart min hälsa. Det är också det som är godast, för mig. Inget går upp mot riktig mat, och känslan av att vara riktigt välnärd, well-nourished. Det är en självkärlekshandling jag ger mig själv. Den bästa medicinen för dig är den du tror på, och det gäller också mat.

Som jag tidigare nämnt är det hjälpsamt ur ett nervsystemsperspektiv att äta för att skapa trygghet. På engelska finns begreppet nourishment som jag tycker ger en bra riktning. På svenska finns ingen direkt motsvarighet, utöver näring eller närande, som inte riktigt är lika träffsäkert. Det handlar om att äta tillräckligt, tillräckligt ofta, och att äta näringstätt. Vi behöver biotillgängligt animaliskt protein, kolhydrater, och mättat fett. Byggstenar, energi, information, mikronäringsämnen. Hur mycket och i vilka proportioner är olika från person till person, i olika perioder, och olika årstider.

Blodsocker och stress

Ett någorlunda jämnt blodsocker är bra när det gäller att skapa trygghet i kroppen, och det kan vi hjälpa till att skapa på genom att tänka på hur vi kombinerar mat. När det gäller blodsocker så balanseras det glykemiska påslaget från kolhydrater av protein, och även fett (särskilt mättat fett). Det kan hjälpa den med mer instabilt blodsocker att äta protein tillsammans med kolhydrater, för att balansera blodsockret.

Kombinationen av protein, kolhydrater och fett skickar dessutom signaler till hjärnan att det finns tillräckligt av alla näringsämnen. Meddelandet vi vill skicka till kroppen är att ’här finns verkligen ett överflöd av allt det goda, näring och energi. Inget att oroa sig för här, då kan vi kan lägga energi på att reparera och förnya det som behövs’. För mig är en balanserad måltid med utgångspunkt i animaliskt protein och mättat fett tillsammans med naturliga kolhydratkällor oöverträffbar för att ge mig en känsla av mättnad, nourishment, trygghet och lugn i kroppen.

Hunger, dysreglering och trygghet

Vi hamnar lättare i reglering när vi är mätta och välnärda, och lättare i stresstillstånd när vi är hungriga. Hunger medför alltid ett stresspåslag för kroppen, men det är inte skadligt att vara hungrig. Däremot kan man, som en stöttande åtgärd, se till att äta regelbundet och undvika blodsockerdippar för att skapa och upprätthålla trygghetssignaler för kropp och hjärna. Vissa föredrar att äta två-tre rejäla mål mat om dagen, medan många andra mår bra av också att äta mindre mellanmål utöver de större målen, för att hålla blodsockret jämt och inte för lågt.

Prova dig fram och var öppen för att dina behov kan se olika ut beroende på var du är i din läkningsprocess, hur din vardag ser ut, var du är i din menscykel (om du menstruerar), din ålder, och vilken årstid det är. Att lära sig lyssna till sin egen kropp, komma i kontakt med sin intuition och att hitta en plats av självkärlek utifrån vilken vi vill ge oss själva näring är både en viktig och en otroligt fin del av läkningsresan.

Mat som nervsystemet gillar

Sammanfattningsvis kommer här en punktlista. Se listan som en lista över principer för att använda mat för att stötta nervsystemet, reglering, hormonell hälsa och metabolism, snarare än en mall eller ett protokoll.

  • Tillräckligt med mat
  • Balanserat blodsocker
  • Animaliskt protein
  • Mättat fett
  • Kolhydrater
  • Socker
  • Fisk och skaldjur
  • Salt
  • Mineraler
  • Lokalt och säsongsbaserat
  • Solljus, särskilt morgonljus
  • Social kontext
  • DOSE-kemi (glädje, avslappning, lugn, trygghet m.m)

Avslutande ord

När jag började skriva detta inlägget tänkte jag gå in mer på detaljer kring makro- och mikronäringsämnen, men jag tror att jag sagt det som behövs nu. Kanske skriver jag mer i framtida inlägg. Näring är otroligt viktigt, och det finns sätt att äta som stöttar, ger näring och trygghet åt nervsystemet. Och samtidigt – vad vi äter är ofta mindre viktigt än vi tror, åtminstone för de av oss som tidigare sökt orsaker och lösningar till alla våra problem i maten, och med nästintill besatthet sökt efter ”den perfekta kosten”.

Det finns en myriad faktorer som är minst lika viktiga – eller viktigare – för din hälsa än vad du äter. När vi fokuserar för mycket på mat utifrån ett makro- och/eller mikronäringsperspektiv fastnar vi dessutom lätt i den rent biokemiska dimensionen av mat och människokroppen, när det finns så mycket mer än så.

Jag tror inte på detaljstyrning av kosten, och målet är alltid att hamna på en plats där du med lätthet kan lyssna på kroppen, där du intuitivt vet vad du vill ha och behöver, och där god hälsa är ett resultat av hela ditt liv och din livsstil, inte en minutiöst planerad kosthållning. Som jag skrev i början av inlägget; rigiditet, rädsla och perfektionism kring mat är inte kompatibelt med sann hälsa, och skapar oftare mer problem än det löser.

Det har varit en lång resa för mig att komma dit jag är idag, och jag är inte på något sätt färdig. Jag fortsätter att läka mina gamla föreställningar om mat, och att skapa en alltmer kärleksfull och ömsesidig relation med min kropp. Det är okej att det tar tid. Jag vet också hur det är att behöva ramar och regler att hålla sig i på vägen dit. Baby steps och små handlingar i rätt riktning kan också ta dig dit du vill, ofta både enklare och mer hållbart än med dramatiska förändringar.

Om inget av det jag skriver resonerar med dig, låt det vara så. Du är auktoriteten i ditt liv. Målet: frihet, självkärlek och intuitivt ätande. Att vara vän med din kropp. Att känna dig själv och din kropp så väl att du vet vad du vill och vill ha vad du behöver.

Tack för att du läste! Berätta gärna vad du tyckte om inlägget och dina tankar, genom att lämna en kommentar här på bloggen eller på instagram!

Med kärlek, Karin

Välkommen på onlineföreläsning!

Jag bjuder in till onlineföreläsning om neuroplasticitet på nybörjarnivå tisdagen den 13 september kl. 19!

Inlägget innehåller marknadsföring för min onlineföreläsning

Som du säkert vet har neuroplasticitet varit nyckeln för mig att läka från kroniska symptom och sjukdomar. Mitt arbete med neuroplasticitet och nervsystemsreglering har tagit mig från trött och sjuk till sprudlande och energirik. Det har hjälpt mig att läka från bland annat kraftig kemisk intolerans (doftöverkänslighet), utmattningssyndrom, matintoleranser, ångest, depression och PTSD. Jag har fått ett liv jag aldrig trodde var möjligt; jag har äntligen börjat leva!

Jag vill jättegärna sprida kunskapen om hjärnan och nervsystemet, om neuroplasticitet som är hjärnans inbyggda förmåga att programmera om sig och hur det kan användas till vår fördel när det gäller såväl vardagslycka, orostankar och kroniska symptom.

Du kommer att få lära dig om hjärnan och nervsystemet, vad neuroplasticitet är och hur det kan användas för tillfrisknande, hur stress och trauma påverkar hjärnan och vilken roll det kan spela i kroniska symptom, såväl fysiska som psykiska. Du kommer också att få praktiska tips och verktyg att applicera i ditt eget liv, och du har möjlighet att ställa frågor.

Föreläsningen är en timme plus tid för frågor och svar. Kostnaden för föreläsningen är 395 kr och du anmäler dig genom att swisha anmälningssumman till 1235740691. OBS jag behöver din mejladress för kvittot och Zoomlänken så skriv den i swishmeddelandet. Vill du hellre betala via banköverföring går det bra, hör av dig i så fall.

Jag svarar gärna på dina frågor och tar också emot önskemål och synpunkter på specifika saker du vill lära dig under föreläsningen! Hör av dig här i kommentarerna, på instagram eller mejla mig på ksparrings (a) hotmail.com

Varmt välkommen!

Kost, matintoleranser och nervsystemet

Härom dagen postade jag ett inlägg på instagram om att jag läkt flera långvariga matintoleranser med hjälp av neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering. Engagemanget var stort och ni var flera som ville läsa mer om detta. Eftersom mat, kosthållningar och dieter är ett av mina specialområden har jag ett särskilt intresse för ämnet 🙂 Det kommer att få bli flera inlägg om detta. Om det är något särskilt du vill läsa om på ämnet så hör gärna av dig så kan jag försöka få med det i kommande inlägg!

Min resa med kosten

Jag la om kosten första gången tidigt år 2014. (Om man inte räknar med då jag blev vegetarian som 12-åring.) De magproblem/IBS jag haft sedan tidiga tonåren hade blivit helt ohanterlig efter en backpackingresa i Centralamerika. Flera år senare fick jag via alternativmedicinsk undersökning veta att det rört sig om en parasitinfektion. Sjukvården hittade ingenting och hade heller inga förslag på botemedel eller lindring. Jag var förtvivlad och magproblemen gjorde det svårt för mig att gå till föreläsningarna på universitet, eller ens lämna hemmet.

Nästan som av en slump (om man tror på sånt – jag gör inte det!) fick jag tips av en bekant om att uteslutning av socker och stärkelse kunde hjälpa vid svåra magproblem. Eftersom jag var totalt desperat gick jag med på att testa, det var alltså den kosthållningen som kallas LCHF (low carb high fat – mindre kolhydrater och mer fett). Då min kost innan dess framför allt bestod av snabba kolhydrater var det svårt att ens förstå vad jag skulle äta (jag var vegetarian och levde dessutom på pasta, mackor, flingor och dylikt).

Jag sommaren 2014, några månader efter kostomläggning till LCHF

Utan att helt förstå vad jag gav mig in på gjorde jag mitt bästa för att lägga om kosten. På bara två dagar blev min mage MYCKET bättre, om än inte helt bra. Det blev starten på många års sökande efter en behandling, en kost som en gång för alla kunde läka mina besvär. Förutom grava magproblem och IBS-besvär innefattade mina besvär också eksem, acne, ledvärk och matintoleranser som växte allteftersom åren gick. Utöver detta hade jag också problem med ångest och depression, som jag också ville lösa genom kosten.

Letandet efter den perfekta kosten

Under de år som följde provade jag alla möjliga kosthållningar, dieter, program, uteslutningsdieter, protokoll, behandlingar och kosttillskott. Jag har bland annat ätit LCHF, paleo, mejerifri LCHF, ketogen kost, AIP (autoimmuna protokollet), antiinflammatorisk kost, GAPS introduktionsdiet, carnivore och strikt carnivore (endast nötkött). Jag har ätit endast animalisk mat i över 100 dagar. Jag åt bara nötkött och talg en period. Jag åt inget annat än hemgjord buljongsoppa till frukost, lunch och middag varje dag i över fyra månader. Jag uteslöt gluten, spannmål, laktos, mejeriprodukter, ägg, smör, processad mat, e-ämnen, nötter, frön, socker, sötningsmedel, nattskatteväxter… listan kan göras hur lång som helst.

Såhär kunde det se ut på GAPS introdiet. Åt inget utöver soppa och buljong i fyra månader. Inget ont om GAPS, det är bra mat, men läkte inte mig

Många av dessa dieter och behandlingar hjälpte mig. När jag la om kosten första gången var skillnaden dramatisk på bara två dagar. Att börja äta näringsrik (riktig!) mat och mer mättat fett var såklart en toppengrej efter att ha levt i 24 år på snabba kolhydrater och med ett blodsocker som svängde som Lisebergsbanan. Ändå blev magen inte bra, och jag fortsatte att söka efter svar. Många gånger blev min mage (och andra symptom) bättre en period, för att sedan antingen gå tillbaka eller förvärras. Nya symptom dök upp hela tiden, och jag kände mig inmålad i ett hörn där min enda lösning var att ta bort allt fler livsmedel. Hela tiden trodde jag att om jag bara hittade den perfekta kosten så skulle alla mina problem försvinna.

DNRS, neuroplasticitet och nervsystemet

I samband med att jag utvecklade kemisk intolerans / doftöverkänslighet / MCS blev jag snabbt överkänslig mot ännu fler livsmedel. Då förstod jag inte hur det hängde ihop, men såhär i efterhand och med det jag vet idag förstår jag att det båda var symptom på stressorer som min hjärna och kropp inte hade resurser att hantera. När jag hittade DNRS och fick kunskap om hjärnan, limbiska systemet, nervsystemet och hur stress, trauma och ett dysreglerat nervsystem påverkar vår fysiska hälsa var det som att hitta nyckeln som jag letat efter hela tiden. Den fanns dock på ett annat ställe än där jag letat!

Jag 2017 på kontoret där jag utvecklade MCS

När nervsystemet är fast i det sympatiska läget, fight/flight/freeze, då prioriteras inte matsmältningen. Det är jättevanligt med matintoleranser, magproblem och matsmältningsbesvär om man har limbisk dysfunktion och dysreglerat nervsystem. Om man varit med om trauma i någon form (trauma kan t.ex vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, känslomässigt, spirituellt, kemiskt mm) är det otroligt vanligt att utveckla magproblem och matintoleranser. Det är också allmänt vedertaget att stress påverkar både IBS och autoimmuna tillstånd i tarmen. Vi kan uppleva att nästan oavsett vad vi äter har vi symptom, antingen i samband med måltid, eller vid andra tidpunkter över dygnet. Det är inte ovanligt att människor som hittar till DNRS har kämpat med kosten och uteslutningsdieter i många år som jag, eller att man helt enkelt inte tål mer än en handfull livsmedel.

Nu njuter jag av att kunna äta det mesta 🙂

Jag är jättetacksam över min resa med kosten. Jag har läst hundratalet böcker, otaliga bloggar och webbsidor, hängt i facebookgrupper och forum, och lärt mig helt otroligt mycket! Hälsa och kost har varit mitt största specialintresse alltsedan jag lärde mig om hur viktigt det är att äta riktig, näringsrik mat. Jag har provat mig fram, experimenterat, fått hjälp och hjälpt andra. 2019 jobbade jag en kortare period i eget företag som kostrådgivare och jag studerar även på distans till kost- och hälsocoach via Paleo institute. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla mina tankar och perceptioner kring kost och hur det relaterar till hjärnan och nervsystemet.

Mat ÄR viktigt.

Mat är: byggstenar, energi, information.

Mat är inte: lösningen på alla mina problem, grundorsaken till all ohälsa, något jag behöver bemästra, styra, kontrollera.

Jag har så mycket mer att tillägga men det får bli i ett kommande inlägg! To be continued!

Tack för att du läste! Vad har du för erfarenheter av mat och dieter? Är det något särskilt du vill att jag skriver om på ämnet mat i förhållande till nervsystemet och neuroplasticitet? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! Vill du ha hjälp av mig om hur du kan tänka kring maten utifrån där du är just nu och hur du kan komma framåt, boka en tid för coachingsamtal genom att kontakta mig på mejl. Min grundkurs i neuroplasticitet på svenska hittar du HÄR. Läs mer om mina tjänster HÄR.

Hur du kan skapa nya associationer och programmera om triggers – del ett

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Nu tänkte jag skriva lite mer praktiskt om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

I det här inlägget kommer jag att utgå från hur vi kan bli medvetna om och programmera om negativa associationer som uppstår i stunder när vi blir triggade. Det går även att jobba mer fokuserat och intensivt med sina triggers, t.ex genom att medvetet utsätta sig för en trigger och därefter programmera om den. Här fokuserar jag på hur du kan göra i situationer när du blir triggad utan att ha valt det medvetet. Jag kommer att gå igenom fyra olika områden som du kan använda för att påverka de associationer du har till en särskild situation, ämne, person eller omständighet:

  1. Dina tankar
  2. Dina känslor
  3. Hur du pratar
  4. Ditt beteende

I detta inlägg kommer jag att gå igenom de första två punkterna; tankarna och känslorna. I nästa del fortsätter jag och skriver om hur vi pratar och beteenden.

Bli medveten

Det första steget för att programmera om negativa associationer är att bli medveten om de associationer som redan finns. Det kan vara olika tydligt beroende på vad för slags association det rör sig om. När vi jobbar med neuroplasticitet och nervsystemsreglering så är det ofta associationer som rör olika triggers kopplat till sjukdom och symptom som vi kan börja med att programmera om. Triggern kan t.ex vara kemiska ämnen, dofter, fysisk aktivitet, mental ansträngning, viss mat, att träffa vissa människor eller något annat. Jag kommer att ta kemisk intolerans/MCS (”doftöverkänslighet”) som ett exempel i detta inlägg, för att göra det tydligt och enkelt att förstå.

Vilka associationer har du till en viss situation, produkt, ämne eller person? När jag hade kraftig kemisk intolerans hade jag starka negativa associationer till parfym, kemikalier, parfymerade produkter, städprodukter, sköljmedel och annat som jag reagerade på med obehagliga symptom. När associationerna är medvetna kan det vara svårare att se vilka tankar och antagande som finns, men kroppens reaktioner räcker för att avslöja att det finns negativa associationer. Ofta finns det medveten eller undermedveten rädsla för triggern.

Dina tankar

Tankar skapar kemiska reaktioner i hjärnan, som i sin tur påverkar kroppens reaktioner. Varje tankar skapar en fysisk signatur i hjärnan och därför är tankarna väldigt kraftfulla när det kommer till att programmera om negativa associationer. När det gäller kemisk intolerans/MCS/doftöverkänslighet kan de negativa associationerna i tankarna låta till exempel såhär:

”Åh nej, nu luktar det parfym, vem är det som har parfym?? Jag har ju sagt att jag inte tål det! Varför lyssnar de inte?”

”Jaha, här kommer huvudvärken igen… nu är den här dagen förstörd”

”Varför har de parfymerad tvål här? Fattar de inte att folk faktiskt blir sjuka av parfym? Så himla respektlöst!”

Vilka tankar kan vi byta ut till, för att hjälpa till att programmera om de negativa associationerna? Här kommer några exempel:

”Nu känner jag en doft av parfym. Min hjärna reagerar med symptom. Så intressant. Jag vet att det inte är farligt.”

”Okej, nu känner jag visst av huvudvärk. Det måste vara en reaktion från skyddssystemet i min hjärna”

”Mm, tvål, det luktar som när jag var liten och badade i badkaret! Det var så mysigt!”

Detta kan låta helt absurt att tänka såhär för någon som reagerar med starka symptom på dofter och kemiska ämnen, eller någon annan trigger. Särskilt när känslan man har säger något helt annat. Tur då att vi har fler verktyg!

Dina känslor

Känslorna spelar en central del i de associationer vi har. De är avgörande för att programmera in och programmera om associationer. Utan negativa känslor hade du inte fått de negativa associationerna till triggern till att börja med. Att generera och fördjupa positiva känslor i kroppen är en stor del av neuroplasticitetsträning, som jag kommer att skriva mer om framöver.

Vilka känslor kommer då med de negativa associationerna till dofter och ämnen?

  • Ilska
  • Bitterhet
  • Irritation
  • Uppgivenhet
  • Hjälplöshet

Dessa känslor är inte fel eller farliga, och de är helt naturliga när man reagerar med obehagliga symptom på triggers som andra klarar utan att bli dåliga. Samtidigt kan vi välja att koppla andra känslor till triggern, för att hjälpa till att programmera om associationerna och på sikt bli fria från symptomen:

  • Nyfikenhet
  • Acceptans
  • Lugn
  • Känsla av att ha valmöjligheter
  • Glädje

Detta var en kort överblick av hur vi kan använda våra tankar och våra känslor och vårt beteende för att bryta negativa associationer och skapa nya, mer positiva och hjälpsamma associationer. Självklart finns det mycket mer att säga om detta ämne och det kan variera utifrån person, situation och trigger. Om du jobbar tillsammans med en coach kan vi tillsammans gå igenom just din situation och förutsättningar och de triggers som är aktuella för dig!

Att jobba med associationerna i kan med tid och upprepning bidra till att de obehagliga symptomen försvagas eller försvinner helt. Vi jobbar också med fler verktyg inom neuroplasticitetsträning som DNRS, för att skapa och befästa nya hjärnbanorna och kopplingarna (t.ex visualisering som skapar positiva känslor, som är en av huvuddelarna inom DNRS, något jag kommer att skriva mer om framöver).

Att programmera om hjärnan är något som tar tid och repetition. Det kan såklart vara utmanande och neuroplasticitetsträning beskrivs ibland som att ”gå emot gravitationen” eftersom det till viss del handlar om att göra precis tvärtemot det instinkten och skyddssystemet i hjärnan säger till en. Det behövs medvetenhet, ansträngning och upprepning för att ändra dessa mönster, men det går och det är SÅ värt det!

Har du tankar, frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! Välkommen att höra av dig om det finns något jag kan hjälpa dig med. Du når mig på ksparrings(snabel-a)hotmail.com, på instagram eller på FB Messenger 🙂

Vad kan DNRS och neuroplasticitetsträning hjälpa ot?

DISCLAIMER: neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering är ett komplement till sjukvård. Om du är sjuk ska du alltid ta hjälp av legitimerad vårdpersonal. Detta inlägg är inte medicinsk rådgivning, utan avsett som utbildning och information.

DNRS är ett av flera program för neuroplasticitet, som förenklat består av olika övningar för att programmera om och ”rätta till” felaktiga kopplingar i hjärnan. Neuroplasticitetsträning kan användas för att bli bättre och/eller tillfriskna från en mängd olika symptom och sjukdomar. DNRS är ett av flera neuroplasticitetsprogram som finns. Några andra exempel på program för läkning med neuroplasticitet är Gupta, ANS Rewire, Lightning process, Vital side och Primal Trust. Jag har också tagit fram en grundkurs på svenska.

När det gäller vissa kända sjukdomar som stroke vet många om att neuroplasticitet är inblandat i rehabiliteringen och tillfrisknandet från kvarvarande symptom. Det går till exempel att lära sig att prata igen även om språkcentrum i hjärnan skadats, eftersom hjärnan med hjälp av sin plasticitet utvecklar och organiserar om sig för att möta den nya verkligheten och de krav som ställs på hjärnan. Utöver det finns det också andra typer av sjukdomar och symptom som går att läka med neuroplasticitet, och det är dessa som DNRS och andra neuroplasticitetsprogram riktar in sig på.

Det de olika symptomen och tillstånden har gemensamt är att hjärnan, det limbiska systemet och det autonoma nervsystemet är inblandat. De har kopplingar till stress, trauma ( trauma kan vara inre/yttre/kemiskt/fysiskt/känslomässigt etc) och vårt känslocentrum i hjärnan. Genom neuroplasticitetsträning kan vi medvetet bygga nya nervceller och kopplingar i hjärnan, och organisera om och programmera in nya kopplingar däremellan, vilket i sin tur ger förändringar av både fysiska och psykiska symptom. Denna typ av symptom eller sjukdomar kallas ibland för mind-body symptoms vilket uttrycker att både sinnet och kroppen är inblandade.

Vilka är då dessa symptom? Det är inte helt lätt att göra en sammanställning, och jag gör inga som helst anspråk på att denna listan är uttömmande. Jag vill förtydliga att jag på min resa med neuroplasticitetsträning med DNRS också har jobbat med kroppsbaserade metoder och traumabearbetning. Vill också passa på att påminna om att detta inte är medicinsk rådgivning utan en personlig blogg som syftar till att hjälpa andra att få livet tillbaka och bli friskna från kronisk sjukdom, kroniska symptom och mystiska sjukdomar som vården inte har någon bot emot, precis som jag själv gjort.

Det fanns tidigare en lång lista på DNRS hemsida med olika symptom som människor blivit hjälpta med tack vare neuroplasticitetsträning, men den har nu ersatts med en kortare sammanfattning. Källorna till detta inlägg är både information från DNRS hemsida, flertalet böcker om neuroplasticitet och läkning, och mina egna erfarenheter av både min egen läkning under 2,5 år med DNRS och andra som jag mött under resans gång.

Så, vad kan DNRS och träning med neuroplasticitet hjälpa mot?
Vilka symptom och sjukdomar kan förbättras med DNRS eller andra program med neuroplasticitetsövningar?

Listan nedan baseras på anekdoter och erfarenheter från privatpersoner, information från DNRS officiella hemsida samt mina egna erfarenheter med min egen hälsa. Den är inte att betrakta som medicinsk rådgivning!


Här kommer ett urval:

  • Kemisk intolerans, doftöverkänslighet, multiple chemical sensitivity (MCS) (kallas ibland i Sverige SHR)
  • Kronisk värk
  • Migrän
  • Kronisk trötthet
  • Fibromyalgi
  • CFS / ME
  • POTS
  • Utmattning / utmattningssyndrom
  • Magproblem
  • IBS
  • Matintoleranser
  • Eksem
  • Ångest
  • Ångestsyndrom
  • Panikångest
  • GAD
  • PTSD
  • Depression
  • Post-covid
  • Långtidscovid
  • Post-viral infection symptoms
  • Hjärntrötthet
  • Hjärndimma
  • Allergiska reaktioner (t.ex mot pollen, pälsdjur m.m.)
  • CIRS
  • MCAS (mastcellsaktivering)
  • Mögelsjukdom
  • Borrelia / Lyme disease
  • EHS / EMF-sensitivity / elöverkänslighet
  • Sömnproblem
  • Insomnia
  • Ljudkänslighet
  • Tinnitus
  • Ljuskänslighet

Hoppas att denna listan kan vara hjälpsam för dig eller någon du känner som kämpar med symptom, sjukdomar eller tillstånd som vården inte har förklaringar till eller behandling och bot mot. Kanske har du testat en uppsjö av behandlingsmetoder, mediciner, specialdieter, protokoll och tillskott, vilat och vilat utan att bli märkbart bättre. Då kan brain rewiring, hjärnträning med neuroplasticitet, och nervsystemsreglering vara värt att kolla in!

Är du nyfiken på om neuroplasticitetsträning kan hjälpa dig med något hälsoproblem? Läs mer om min grundkurs på svenska HÄR. Lämna hjärna en kommentar här eller på instagram!

Hjärnan jobbar med associationer

Nu är det måndag igen! Vilka tankar och vilken sorts känsla i kroppen får du av ordet måndag? Får du en klump i magen, oro eller ångest och tänker ”åh nej!”? Eller känner du dig peppad, glad och inspirerad? Inget är såklart rätt eller fel utan beror på vad just du har för associationer till ordet måndag. Det samma gäller de flesta ord, företeelser, platser och namn. Hjärnan jobbar nämligen mycket med att skapa associationer, alltså att vi förknippar olika saker och känslor med varandra. Att kategorisera och associera är ett sätt för hjärnan att skapa ordning, struktur och att spara energi. Hjärnan skapar sedan utifrån detta olika ”program” som kan gå på autopilot och där spelar associationer en stor roll.

Har du nånsin hört en låt du inte hört på länge och plötsligt kastats tillbaka i tiden till då du bara älskade den låten och lyssnade på den på repeat? Du kanske får upp minnesbilder, kommer ihåg händelser som du förknippar med låten, eller en känsla i kroppen. Kanske blir du glad, börjar le och minns tillbaka med värme. Då har du också märkt av hjärnans benägenhet att skapa associationer!

Det är också den här funktionen som gör att vi kan ha bra eller mindre bra associationer till olika namn, beroende på vilka personer vi träffat genom livet som haft just det namnet, hur de betett sig och hur de har fått oss att känna. Ofta är dock hjärnans associationsmönster mindre uppenbara och tydliga än när det gäller måndagar, nostalgiska låtar och namn. En stor del av dessa associationer är vi inte medvetna om, och tankarna går så fort att vi inte ens hinner märka dem. Det kan också finnas associationer som sitter djupt i det undermedvetna. Dessa undermedvetna processer kan göra att vissa företeelser blir så kallade ”triggers” för oss, beroende på vilka associationsmönster hjärnan byggt kring dem.

Ofta är känslor inblandade i dessa associationer. Hjärnan kan kategorisera i princip vad som helst som ”bra”, ”dåligt” eller ”tryggt” eller ”farligt”, beroende på vilka faktiska eller upplevda erfarenheter vi har av en viss företeelse. Eftersom hjärnan har som primär uppgift att hålla oss vid liv är detta en viktig funktion, som tydligt varit avgörande för vår fortlevnad som art. Händelser och företeelser som förknippas med speciellt starka och särskilt negativa känslor programmeras in extra starkt, något som jag tidigare skrivit om HÄR. Det är ju extra viktigt att vi kommer ihåg sådant som kan vara farligt eller skadligt för oss, ur överlevnadsperspektiv.

En mindmap är ett sätt att kartlägga hjärnans associationer

Om man har ett skadat limbiskt system och/eller ett dysreglerat nervsystem kan dessa kategoriseringar i vissa fall vara uttryck för felaktiga kopplingar i hjärnan. Det kan bland annat bero på trauma (i vid mening), och/eller att man varit med om saker som programmerat in en viss association i hjärnan. När jag hade svår kemisk intolerans/MCS (multiple chemical sensistivity) hade min hjärna kategoriserat en uppsjö av ämnen, kemikalier och dofter som ”farliga”. Så fort min kropp detekterade en minimal mängd av t.ex parfym så aktiverades alla associationer och symptomen kom som ett brev på posten. Det visste jag såklart inte om då, det var inget min hjärna sa till mig, och inga läkare heller för den delen.

Det var först när jag hittade DNRS som jag började försåt vilka automatiska program, kategoriseringar och associationer min hjärna gjort, och därmed också min kropp, eftersom hjärnan direkt eller indirekt styr i princip alla processer i kroppen. Jag fick också insikt i hur destruktiva och ohjälpsamma dessa mönster var för mig, och vilken roll de spelade i de symptom och reaktioner jag hade. Här vill jag poängtera att det inte rör sig om ”psykiska” besvär – att associationerna är omedvetna betyder inte att symptomen inte är på riktigt. De är i allra högsta grad verkliga och kan vara extremt handikappande. Associationerna till dessa triggers är inget vi gör medvetet eller väljer att göra, det är något som det limbiska systemet gör åt oss och som undermedvetet påverkar kroppens reaktioner.

Att förstå hur hjärnan och undermedvetna associationer var inblandade i symptomen jag hade var förstås en fantastisk ögonöppnare. Men det allra bästa var att jag också fick lära mig att det går att medvetet ändra och programmera om dessa associationer! Hur gör man då för att programmera om negativa, ohjälpsamma eller felaktiga associationer till specifika stimuli, situationer eller personer? Första steget är att bli medveten om dem. Hur tänker du kring en viss företeelse? Vilka känslor får du? Har du tankar som bildar historier om vad detta betyder, nu eller för din framtid? Dessa historier avslöjar mycket om vilka associationer du har till denna företeelse. Börja lägg märke till vilka kopplingar och associationer din hjärna har gjort till olika triggers och företeelser. När du gjort det kan du aktivt börja omprogrammera dem! Hur man kan göra det, skriver jag mer om i ett inlägg längre fram! Eftersom det inte finns så mycket information om DNRS på svenska skriver jag gärna mer om detta ämne 🙂

Vad har du för associationer till ordet måndag?! Har du någon annat exempel på en rolig (eller mindre rolig) association du har? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram!

Saker som främjar neuroplasticitet

Hjärnan är plastisk, vilket betyder att den är formbar och förändras. Faktum är att hjärnan alltid formas och byggs om utifrån vår miljö och hur den används, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Förut trodde man att hjärnan var opåverkbar när den väl vuxit färdigt och att det bara var barns hjärnor som går att ändra. Modern forskning har visat att detta var felaktigt. Nya hjärnceller (neuroner) kan skapas även i vuxen ålder och hjärnan fortsätter att formas och omformas hela livet. Nya kopplingar mellan neuroner kan också bildas oavsett ålder, när hjärnan omorganiserar sig för att fungera så effektivt som möjligt. Hjärnan svarar an på de utmaningar och uppgifter den ställs inför och hur vi använder hjärnan.


Hjärnans plasticitet (formbarhet) kan öka vid vissa särskilda händelser, till exempel vid händelser med särskilt stark känslomässig koppling, och speciellt då det rör starka negativa känslor. Detta är en skyddsmekanism som syftar till att vi alltid ska minnas särskilt hotfulla situationer, så att vi kan undvika dem i fortsättningen och därmed öka vår chans till överlevnad. Hjärnan är i stort sett likadan idag som den var på stenåldern, och de äldsta delarna av hjärnan har många skyddsmekanismer och försvarssystem för att säkra vår överlevnad. Hjärnan registrerar allt som har med den känslomässigt laddade situationen att göra. Detta är anledningen till att exempelvis en person som varit med om en olycka där en lastbil varit inblandad kan få fysiska reaktioner så fort den ser en lastbil i månader eller år efter händelsen. Du kanske har liknande erfarenheter själv, där du har starka associationer till en plats, en doft eller en person. Även om denna effekt är starkas vid negativa upplevelser av överlevnadsskäl så finns samma mekanism när det gäller starkt positiva känslor och upplevelser!


Om man har ett skadat limbiskt system i hjärnan och ett dysreglerat nervsystem kan man säga att det blivit felaktiga, eller ohälsosamma, kopplingar och banor i hjärnan. Dessa kopplingar har skapats för att skydda oss, men effekten kan bli att det som är menat att skydda oss istället skapar problem såsom fysiska och psykiska symptom, ångest och rädslor. Eftersom hjärnan jobbar med associationer kan allt som den associerar med de starka negativa känslorna eller händelsen bli en trigger. Hjärnan kan börja reagera på saker i omgivningen som om de vore hotfulla för vår överlevnad. DNRS och liknande neuroplasticitetsprogram syftar till att medvetet programmera om felaktiga kopplingar och att bygga nya, friska kopplingar i hjärnan. Övningarna i programmen syftar till att skapa nya neuroner, nya kopplingar mellan neuroner, programmera om felaktiga korskopplingar och att få hjärnans olika delar att kommunicera bättre med varandra. Att programmera om hjärnan och reglera nervsystemet leder till minskade fysiska och psykiska symptom.


De positiva nyheterna är ju såklart att vi kan använda hjärnans plasticitet till vår fördel! Genom att medvetet använda övningar och principer för neuroplasticitet kan vi ändra hjärnans associationer, bygga nya banor och få helt andra fysiska reaktioner på triggers. Vi kan använda kunskapen om neuroplasticitet för att programmera in de associationer och reaktioner som vi vill ha. Detta kräver tid och repetition, och därför är det så viktigt att vi är konsekventa i vår hjärnträning.

Vissa saker är bevisat att öka hjärnans plasticitet, dvs formbarhet:

  • Gör annorlunda!

Allt som är nytt för hjärnan registreras och då höjs graden av neuroplasticitet. Använd detta genom att göra saker på ett nytt sätt! Du kan till exempel prova att rita, skriva, äta eller borsta tänderna med ”fel” hand. Du kan prova att sätta på dig strumpor och byxor med ”fel” fot först eller att ändra något i ordningen du förbereder din frukost. Saker som vi gör på autopilot kräver inte så mycket uppmärksamhet av hjärnan, men så fort vi gör något på ett nytt sätt behöver hjärnan fokusera, och plasticiteten ökar.

Målarböcker för barn funkar att använda för att färglägga med ”fel” hand

  • Ändra din miljö

Använd andra kläder, ät annan mat eller möblera om i ditt rum. Små (eller stora) förändringar i vår miljö kan öka hjärnans nivå av plasticitet och den blir mer mottaglig för det vi vill programmera in. Om man har möjlighet att resa så är det också ett sätt att ändra sin miljö.

  • Tänk nya tankar

Det sägs att 95% av de tankar vi tänker är samma som vi tänkte igår. Jag vet inte exakt hur det ligger till med den saken men faktum är att de flesta av våra tankar går på autopilot. Våra tankar kan räknas till vår ”inre” miljö, och våra tankar skapar fysiska kemiska reaktioner i hjärnan. Även våra känslor är en del av vår inre miljö. När vi upplever starka känslor är hjärnan extra formbar, och det gäller också för positiva känslor! Genom att medvetet ”tänka i nya banor” nya tankar ökar vi hjärnans formbarhet och programmerar in nya sätt för hjärnan att fungera.

  • Lär dig något nytt

När vi lär oss en ny färdighet behöver hjärnan verkligen aktiveras, eftersom alla de nya kunskaperna behöver programmeras in i hjärnan. Det kan vara kul att fundera på om det finns något nytt man vill lära sig när man jobbar med läkning med neuroplasticitet. Välj gärna något som du också tycker är roligt, något du vill lära dig. Kanske ett nytt språk, att spela ett instrument eller kanske vill du lära dig ett handarbete som att sticka eller virka?

Kanske vill du lära dig att spela ett instrument?

  • Fysisk aktivitet

All typ av rörelse är positivt för hjärnans hälsa och kan underlätta inlärning och uppbyggnad av nya hjärnceller. Den som ännu inte läst boken Hjärnstark kan hitta mycket forskning i den boken om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans olika delar och förbättrar hjärnans funktioner. Om styrketräning eller löpning inte är i din träningszon kan du försöka göra sådant som är mer tillgängligt för dig. Promenader är fantastiskt! Lättare stretching eller yoga är både bra för hjärnan och hjälper också till att reglera och aktivera det parasympatiska nervsystemet. Allt är bättre än inget, och man behöver ha tålamod med kroppen och hjärnan. Varje litet steg i rätt riktning skapar förutsättningar för nästa steg, och nästa.

Redo för en promenad i höstas

Detta var lite om några av de saker som främjar neuroplasticitet! Träning med ett neuroplasticitetsprogram som till exempel DNRS och kan hjälpa dig att programmera om din hjärna till att fungera bättre och som ett resultat få hälsoförbättringar. Har du provat något nytt på sistone? Lämna gärna en kommentar! 🙂

Saker som ger lugn och trygghet

Hjärnträning / brain rewiring handlar till stor del om medveten och aktiv mood elevation som jag skrivit om tidigare. Det innebär om att skapa positiva känslor, t.ex glädje, lugn och tacksamhet. För att göra det kan vi göra olika aktiviteter som hjälper oss att skapa dessa känslor. När man jobbar med att läka fysiska och psykiska symptom med hjälp av neuroplasticitet är det väldigt hjälpsamt att fokusera på aktiviteter som skapar känslor av lugn och trygghet. I början av läkningen är nervsystemet ofta så triggat att rena glädjekänslor kan bli för påfrestande. Då är det bra att börja med att försöka skapa lugn i systemet. Det blir också extra viktigt att göra sådant som lugnar och tryggar kroppen och nervsystemet under stressigare perioder eller om hjärnans alarmsystem varit påslaget en längre period.

Jag skriver nedan en liten lista med förslag på sådant man kan göra när man behöver lite extra lugnande aktiviteter, som kan hjälpa nervsystemet att koppla på den parasympatiska delen, som står för avslappning och vila. Vissa av aktiviteterna skapar specifikt ämnet oxytocin, som ofta kallas för lugn-och-ro-hormonet. Beroende på var du är i din resa eller din livssituation kanske inte alla aktiviteter är i din träningszon/toleransfönster just nu, så välj de som passar för dig och din situation. Det kan vara väldigt individuellt vad som skapar lugn och trygghet, så fundera gärna på vad som funkar bäst för dig! Det kan också förändras över tid eller variera från dag till dag. Här kommer några lugnande aktiviteter som jag gillar! 🙂

Ta en varm dusch eller ett bad

Andas djupt med magen

Lugnande visualiseringar

Dricka något varmt

Lugn mjuk rörelse, t.ex yoga eller stretch

Ta en promenad

Vara ute i naturen

Lyssna på lugn musik

Guidad meditation

Bön

Beröring – klappa dig själv över armen eller kinden

Säg snälla saker till dig själv

Ring och prata med någon

Måla, antingen fritt eller i en målarbok

Pyssla

Titta på något roligt eller mysigt på TV

Sjunga

Skriva dagbok

Beröring eller kram från någon du tycker om

Klappa ett djur

Ta hand om växter

Spela instrument

Massage

Lyssna på en podcast om något snällt och trevligt ämne

Göra något handarbete t.ex virka eller sticka

Jordning, t.ex att gå barfota utomhus

Naturen är lugnande för mig

Jag tycker också att det är lugnande och ger trygghet att ha rutiner. Om jag har rutiner för t ex sömn och mat eller morgon- och kvällsrutiner så kan jag vila i det. Då behöver jag inte fundera ut exakt vad jag ska göra, hur och när, utan det är redan bestämt i förväg och jag behöver bara följa mitt ”schema” eller rutinerna. Det är något som ger mig en känsla av lugn och trygghet.

Hoppas att du fick några bra tips i denna lista, kom gärna med fler förslag! Har du något som gör dig extra lugn och trygg? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! 🙂

Skapa ditt eget solsken

Som jag tidigare skrivit om så har jag använt programmet DNRS för att läka från flera olika symptom. DNRS bygger på neuroplasticitet, där vi med medvetna insatser förändrar hjärnan och nervsystemet, vilket leder till positiva effekter i kroppen och sinnet . En del av DNRS-programmet som är särskilt trevlig kallas för mood elevation, vilket löst kan översättas till att höja sitt humör. Jag brukar tänka på det som att skapa mitt eget inre solsken, oavsett vad det är för väder eller andra omständigheter. I DNRS jobbar vi med att förändra både våra tankar, beteenden och känslor. Det är alla dessa nivåer samtidigt som skapar den kraftfulla förändring som gör att vi kan få helt andra kroppsliga reaktioner, och läka ut olika symptom. Det vi kallar känslor eller vårt humör är egentligen kemiska reaktioner i hjärnan – olika signalsubstanser för olika känslor och humör. När vi jobbar aktivt med neuroplasticitet söker vi aktivt efter beteenden, tankar och känslor som skapar positiva ”må-bra”-substanser i hjärnan, t.ex dopamin, serotonin, oxytocin och endorfiner.

Just känslan är väldigt viktig, eftersom utan den så kan dina nya, positiva tankar uppfattas som ”tomma ord” – det ger inte samma kraftfulla förändring. Det kan delvis vara därför vissa upplever att affirmationer inte fungerar för dem, eftersom endast tankar/ord utan uppbackning av ett känslotillstånd inte är lika starkt. Om du säger till dig själv att du är värdefull, men samtidigt känner dig värdelös, så gör inte orden lika stor skillnad. Det ”känns” helt enkelt inte sant. Därför är det viktigt att få med sig känslan när vi jobbar med att förändra våra tankar och beteenden.

I början kan det kännas helt främmande att förändra sitt känslotillstånd – får man göra så? Kan man göra så? Är det ens sunt eller kommer jag hamna i att trycka ner mina riktiga känslor (vilket såklart inte är sunt)? Nej, det är inte meningen att vi ska förneka vår verklighet eller trycka ner känslor. Det vi däremot övar på är, liksom jag skrev om i mitt förra inlägg, att lägga fokus någon annanstans. Ett sätt att se det på som hjälpte mig mycket i början är att se det som att man tränar på att må så som man vill må. Om jag medvetet försätter mig i ett positivt känslotillstånd så tränar min kropp och min hjärna på hur det känns att vara i det tillståndet.

Det positiva känslotillståndet vi eftersträvar kan vara lugn, glädje, tacksamhet, närvaro eller något annat som känns positivt för just dig. När jag tränar på dessa känslotillstånd så kommer de lättare och mer naturligt. Som med allt annat så blir vi bra på det vi övar på. Dessutom börjar hjärnan och kroppen förstå att det är bra att må bra! Det kan låta konstigt, men hjärnan tolkar oftast all förändring som farlig eller negativ, även om förändringen i sig är positiv! Detta gäller särskilt för de av oss som har limbisk dysfunktion och dysreglerat nervsystem. Det kan kännas otryggt att vara avslappnad, eller farligt och dumt att vara glad. Därför krävs det att vi medvetet tränar på att höja vårt humör och förändra vårt känslotillstånd till så som vi vill må! Det krävs mycket repetition för att lära in ett nytt mönster vad gäller tankar, känslor och beteenden.

Några av mina favoritsätt att göra mig själv på bra humör på är att dansa, sjunga, spela gitarr eller keyboard, ta en promenad, yoga eller skratta! Dansa framför spegeln går alltid hem! Ett av de tydligaste tecknen på att jag började läka min hjärna och mitt nervsystem var att jag började skratta; ofta, mycket och åt ”ingenting” – haha! När vi skrattar frigörs otroligt många må-bra-ämnen i kroppen och det finns forskning som visar att uttrycket ”ett gott skratt förlänger livet” inte är taget ur luften. Skratt ger hälsovinster på både kort och lång sikt! Personer som mår bra och har reglerade nervsystem har ofta nära till skratt och en mer positiv inställning till livet.

En grej som är riktigt rolig är det som kallas för skrattyoga, där man gör olika övningar och skrattar för skrattandets skull. Det är otroligt flamsigt, dumt och roligt, och det hjälpte mig mycket under en period i min läkning! Jag fick märkbart närmre till skratt även i min vardag och det hjälpte mig också att inte ta allting på lika stort allvar. I början av träningen för att läka hjärnan och nervsystemet, eller om man är väldigt känslig, kan skrattyoga vara för intensivt. Om man är känslig eller om nervsystemet är väldigt uppvarvat så kan skrattyoga förstärka responsen i det sympatiska nervsystemet (det som står för stressresponsen). Då kan det vara bättre att istället fokusera på aktiviteter som lugnar snarare än varvar upp.

Förberett för lugn mjuk yoga för att varva ner på kvällen

Om nervsystemet är väldigt känsligt och stresspåslaget är stort kan man istället satsa på känslotillstånd såsom lugn, avslappnad och närvarande, snarare än glad och euforisk. Kanske en varm dusch där du njuter av vattnet mot kroppen, ljudet av duschstrålarna mot din hud och plaskandet mot badrumsgolvet? Några favoriter för att göra mig själv lugn är att andas djupt, meditera, duscha eller bada, gosa med djur eller sjunga. Under många månader i början klarade jag inte av att meditera, det var för intensivt för mitt nervsystem och jag klarade inte av tystnaden, men efter några månaders DNRS-träning hade mitt nervsystem lugnat ner sig tillräckligt för att jag skulle kunna börja meditera igen, något jag gjort dagligen i ca fyra år. Mer om meditation i ett annat inlägg längre fram 🙂

Vad får dig att må riktigt bra? Lämna gärna en kommentar! 🙂