Grundkurs i neuroplasticitet

Innehåller marknadsföring för min kurs

OBS – kontakta mig via mejl inför köp, innan du betalar för kursen.

Äntligen kan jag välkomna dig till en grundkurs i neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering!

Har du provat ”allt”? Har du tröttnat på hamsterhjulet av hälsa, läkning, dieter, tillskott och protokoll? Blir du nästan mer stressad och utmattad av att detaljstyra allt för att försöka läka? Har du en känsla av att kroppen alltid är stressad på något sätt, hur mycket du än vilar? Har du varit med om svåra upplevelser i livet och tror att det kan påverka din hälsa idag? Har du svårt att varva ner när du försöker vila? Då kan neuroplasticitetsträning vara något för dig.

Du kommer att få lära dig om hjärnan och nervsystemet, om neuroplasticitet som läkningsmetod, och hur vi programmerar om hjärnan för att komma ur kroniska stresstillstånd. Du får kunskap och förståelse för hur olika typer av stress påverkar hjärnan och kroppen och vilken roll det kan spela i långvariga tillstånd av ohälsa och fysiska och psykiska symptom. Du lär dig verktyg för att omprogrammera undermedvetna associationer och triggers för att skapa nya responser i kropp och psyke.

Du kommer att få den teoretiska och vetenskapliga grunden för hur och varför neuroplasticitetsträning fungerar, och hur konkreta verktyg och kunskap om du praktiskt använder dig av dessa verktyg. Kursen är på grundnivå och inga förkunskaper krävs. Allt du lär dig i kursen går att anpassa efter din egen kapacitet och funktionsnivå, din vardag, så att du kan börja där du är idag, oavsett var det är.

Kursen passar till exempel dig om besväras av till exempel trötthet, stressproblematik, magproblem, sömnbesvär, utmattningssymptom, överkänsligheter, matintoleranser eller andra besvär som är kopplade till långvarig stress, trauma, nervsystemet och hjärnan.

Du är också välkommen som kanske inte har uttalade besvär, men känner av att du har mycket inre stress, och vill lära dig mer och använda verktygen i din livsstil och livsstilsoptimering.

Du kanske har provat livsstilsförändringar, kostomläggningar, tillskott, tester och prover, funktionsmedicin och liknande, utan att komma hela vägen fram? Då kan neuroplasticitetsträning vara en viktig pusselbit i din resa och läkning framåt.

Du kommer att få lära dig verktyg för att lugna och reglera hjärnan och nervsystemet. Du lär dig verktyg för neuroplasticitetsträning såsom visualisering, omprogrammering av negativa associationer, arbeta med tankar, känslor och beteenden, självgenerering av läkande signalsubstanser och mycket mer!

Kursen består av tre videor på totalt 3,5 timmar. Alla tillfällen är inspelade och du kan titta i din egen takt. Du kan pausa och dela upp videorna om du behöver ett lugnare tempo. Kursen är på svenska. Du kommer att få hemuppgifter, övningar och ämnen att tänka kring mellan de olika videorna. Utöver videorna får du också skriftligt material i form av PDF:er med presentationerna via mejl.

Kursen kostar 2495 kronor, och du betalar enklast via Swish till 1235740691. Bankgiro går också bra, till bankgironunmmer 5898-8999, hör av dig när du gjort överföringen och märk den om möjligt med ditt namn. Jag behöver din mejladress för att kunna skicka kursen, skriv den gärna i swishmeddelandet eller mejla mig i samband med din betalning.

Om du vill använda friskvårdsbidrag går det bra, säg i så fall till i samband med betalning. Jag behöver ditt personnummer och din adress för att kunna skriva ett friskvårdskvitto. Jag kan också fakturera kostnaden för kursen efter överenskommelse.

Hör av dig via mejl om du har frågor om kursen och ifall den kan passa för just dig!

Varmt välkommen!

Disclaimers: neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering anses inte vara medicinska behandlingar. Kursen innehåller inte medicinsk rådgivning, utan utbildning och information.

Klarhet – fortsättningskurs / workshop i neuroplasticitet!

Innehåller reklam för min workshop

Workshopen Klarhet finns inspelad och går nu att köpa.

Workshopen Klarhet riktar sig till dig som tränar DNRS eller annat neuroplaticitetsprogram. Workshopen kan också ses som en fortsättningskurs för dig som gått min grundkurs. Allt sker online på Zoom och vi startar den 31 oktober kl. 18. Vi träffas vid 6 tillfällen och varje tillfälle spelas in så att du kan titta i efterhand om du missar eller vill titta igen.

Syftet med workshopen är att du ska få en ökad förståelse och fördjupad kunskap om de olika delarna och principerna för läkning med neuroplasticitet. Du kommer att få hjälp att tolka de olika delarna, praktiska tips och verktyg att applicera i din egen träning.

Varje vecka kommer jag att gå igenom ett tema, och gå på djupet i en del av läkning med neuroplasticitet. Du som anmäler dig kommer ha möjlighet att skicka in egna frågor i förväg. Det finns också avsatt tid vid varje träff för frågor och svar.

Förutom all kunskap du får kommer du som deltar också få fördelarna av att vara del i en grupp – att göra det tillsammans, känsla av gemenskap och samhörighet, inspiration och pepp, minskad känsla av ensamhet och isolering, samt att få ta del av andras tankar, erfarenheter och perspektiv.

Det krävs inget aktivt deltagande under träffarna och det är inga diskussioner eller liknande, men utrymme finns för frivilliga reflektioner och att ställa frågor.

Datum
Datum för workshopen är 31/10, /11, 14/11, 21/11, 28/11, 1/12 (fem måndagar och en tordag) och vi ses kl. 18. Varje tillfälle är cirka en timme.

Investering
Kostnaden för hela kursen är 2495 kr.Du betalar enklast genom att swisha kostnaden för workshopen till 1235740691. Jag behöver din mejladress, skriv den i meddelandet. Det går också bra att betala till bankgiro. Du som bor utomlands kan betala med internationell banköverföring, hör av dig för betalningsinformation.

Det går bra att använda friskvårdsbidrag för workshopen, meddela då detta vid köp så kan jag skriva ett friskvårdskvitto.

Hör av dig om du har några frågor eller funderingar om workshopen! Du kan nå mig på ksparrings (a) hotmail.com eller på instagram

Varmt välkommen!

Välkommen på onlineföreläsning!

Jag bjuder in till onlineföreläsning om neuroplasticitet på nybörjarnivå tisdagen den 13 september kl. 19!

Inlägget innehåller marknadsföring för min onlineföreläsning

Som du säkert vet har neuroplasticitet varit nyckeln för mig att läka från kroniska symptom och sjukdomar. Mitt arbete med neuroplasticitet och nervsystemsreglering har tagit mig från trött och sjuk till sprudlande och energirik. Det har hjälpt mig att läka från bland annat kraftig kemisk intolerans (doftöverkänslighet), utmattningssyndrom, matintoleranser, ångest, depression och PTSD. Jag har fått ett liv jag aldrig trodde var möjligt; jag har äntligen börjat leva!

Jag vill jättegärna sprida kunskapen om hjärnan och nervsystemet, om neuroplasticitet som är hjärnans inbyggda förmåga att programmera om sig och hur det kan användas till vår fördel när det gäller såväl vardagslycka, orostankar och kroniska symptom.

Du kommer att få lära dig om hjärnan och nervsystemet, vad neuroplasticitet är och hur det kan användas för tillfrisknande, hur stress och trauma påverkar hjärnan och vilken roll det kan spela i kroniska symptom, såväl fysiska som psykiska. Du kommer också att få praktiska tips och verktyg att applicera i ditt eget liv, och du har möjlighet att ställa frågor.

Föreläsningen är en timme plus tid för frågor och svar. Kostnaden för föreläsningen är 395 kr och du anmäler dig genom att swisha anmälningssumman till 1235740691. OBS jag behöver din mejladress för kvittot och Zoomlänken så skriv den i swishmeddelandet. Vill du hellre betala via banköverföring går det bra, hör av dig i så fall.

Jag svarar gärna på dina frågor och tar också emot önskemål och synpunkter på specifika saker du vill lära dig under föreläsningen! Hör av dig här i kommentarerna, på instagram eller mejla mig på ksparrings (a) hotmail.com

Varmt välkommen!

Matintoleranser och nervsystemet del två – praktiska tips

Vad kul att ni är så många som är intresserade av att läsa om mat och matintoleranser, läkning och hur det relaterar till neuroplasticitet och nervsystemet! Förra veckan skrev jag lite om min historia med mat och matintoleranser och hur min syn på detta förändrats i takt med att jag lärt mig mer om hjärnan, neuroplasticitet och nervsystemet. Jag fick önskemål på instagram om att skriva mer praktiska tips om hur man kan gå tillväga för att själv jobba med att förbättra eller läka matintoleranser. Jag ska göra mitt bästa för att skriva så tydligt och koncist som möjligt om detta komplexa ämne! Det lutar åt att det kommer att bli fler inlägg på ämnet framöver, men jag börjar såhär, så håll till godo! 🙂

Det första jag vill säga är att jag själv har jobbat dedikerat med min läkning och gjort ett dagligt arbete med visualiseringsövningar och andra verktyg för neuroplasticitet i över två och ett halvt år för att komma dit jag är idag. Dessutom har jag regelbundet haft samtal med min brain rewiring-coach som kunnat vägleda och guida mig utifrån precis mina förutsättningar. Jag har också de senaste drygt fem åren jobbat med flera parallella verktyg för att läka, bland annat traumabearbetning, inre barn-arbete och kroppsbaserade praktiker. Jag är också fortfarande i processen att läka min relation till mat och vissa specifika livsmedel. Fastän jag har kommit väldigt långt är jag inte färdig. Jag skriver detta för att jag vill vara helt transparent och inte ge bilden av att neuroplasticitet och nervsystemsreglering är något slags quick-fix. Det finns inga sådana som är hållbara, som du säkert vet.

Det är ofta så att det tar tid att läka matintoleranser när vi jobbar med neuroplasticitet och att reglera nervsystemet. Det behöver inte ta jättelång tid, men det är bra att veta att andra symptom på dysreglerat nervsystem eller limbic system impairment ofta förbättras eller försvinner innan vi ser förändringar gällande mat. Alla är dock olika och det är 0möjligt att säga hur lång tid det kommer att ta för just dig. Jag vet flera personer som efter bara några månaders träning kan äta alla möjliga livsmedel igen. Jag vet också de som uthålligt gör sitt program dag ut och dag in i månader och år utan att se förändringar just i maten – för att sedan plötsligt, nästan som ”över en natt” (fastän det ju ligger flera års jobb bakom!) kan äta allting som kroppen tidigare reagerat på.

Brain rewiring och reglera nervsystemet

Så – första tipset är att jobba långsiktigt med nervsystemsreglering och brain rewiring. Programmet jag började med heter DNRS, och det finns flera andra liknande program, såsom Gupta, Primal trust med flera. HÄR kan du läsa mer om den grundkurs på svenska jag själv tagit fram och som går att köpa i inspelad version. Jag rekommenderar också varmt att jobba tillsammans med en neuroplasticitetscoach som kan guida dig utifrån precis dina förutsättningar. Här kan du läsa mer om mina coachingtjänster. Det är ett dagligt arbete och precis som meditation eller annat tillfrisknande tror jag att jag kommer att fortsätta att ta hand om min hjärna och mitt nervsystem så gott jag kan resten av livet. Det är inget som man blir klar med och sedan släpper helt, även om tidsåtgången och ansträngningen självklart bli mindre med tiden. Det handlar om att ha en livsstil som stöttar välbefinnande och läkning, såväl som specifika praktiska övningar och verktyg. Stresshantering, sömn och att göra kreativa saker och sådant som ger glädje VARJE dag är också jätteviktigt.

När jag först började med neuroplasticitetsträning åt jag endast buljongsoppor sedan flera månader tillbaka. När jag lärde mig om det limbiska systemet i hjärnan förstod jag att jag behövde ha ett annat fokus än jag haft de tidigare åren då jag sökt lösningen i olika specialdieter och kosttillskott för att läka tarmen. Jag gick ganska snabbt över till en enklare kost som främst bestod av kött, fett och ett litet antal olika grönsaker. När jag var med om en riktigt stor livskris krympte antalet livsmedel jag tålde ännu mer, och jag kunde t.ex bara äta köttfärs från en speciell bondgård. Tack och lov kom jag ganska snabbt igång med DNRS igen efter ett litet uppehåll under den mest akuta krisen. För mig gick det sedan ganska snabbt att våga börja äta några fler livsmedel. Jag började med sådant som för mig kändes relativt enkelt att lägga till, såsom vissa grönsaker och lite frukt. Alla är olika här och våra hjärnor kan ha fått för sig att olika sorters mat är okej, nyttig, onyttig eller farlig. Den första stora skillnaden för mig var att jag förstod och accepterade att jag hade symptom precis oavsett vad jag åt, och då kunde jag lika gärna äta lite fler saker, så att det kändes roligare, godare och mindre laddat med mat.

Här hade jag börjat äta lite grönsaker 🙂

När vi jobbar med nervsystemet och att läka det limbiska systemet i hjärnan med hjälp av neuroplasticitet försöker vi komma bort från symptomtänket som är så vanligt när man jobbat med uteslutningsdieter, läkande kost och liknande. Det är ett stort och viktigt skifte. Det hjälper att börja se att symptomen kommer från hjärnans hotsystem, och ett dysreglerat nervsystem, INTE från vad jag har eller inte har ätit. Det kan vara lite knepigt att få kläm på det i början, det ena utesluter inte det andra. Alltså: JA, du reagerar på vissa livsmedel och JA dessa livsmedel triggar symptom. Samtidigt: ORSAKEN till att du har symptom är inte vad du har eller inte har ätit, utan att ditt sympatiska nervsystem (fight/flight/freeze) varit aktiverat under lång tid, och att hjärnans hotsystem registrerat och kategoriserat viss mat som farlig.

Minska symptomfokus

En otroligt stor milstolpe för mig var när jag slutade skriva mat- och symptomdagbok. Jag hade tidigare antecknat vad och hur mycket jag ätit vid varje mål, alla kosttillskott (jag åt många!), frekvens och kvalitet på toalettbesök och eventuella förändringar i symptom varje dag i över ett år. Att sluta med detta var skitläskigt, eftersom det såklart gav mig en känsla av kontrollförlust. Jag hade försökt se mönster och kartlägga vad som gav mig symptom, men i ärlighetens namn var det ganska lönlöst då det varierade från dag till dag och beroende på massa faktorer som jag inte ens förstod. Mat- och symptomdagbok kan absolut vara ett hjälpsamt verktyg i vissa situationer och du behöver inte slänga ut den det första du gör. Min erfarenhet blev dock efter ett tag att det bara blev mer fokus på symptomen, jag uteslöt alltfler livsmedel och det gav inte den lösning jag sökte efter.

Så – tips nummer två är att medvetet jobba på att släppa taget om kopplingarna mellan mat och symptom. Jag har tidigare skrivit om hur hjärnan jobbar med associationer och hur man kan göra för att programmera om negativa associationer till diverse triggers. Dessa metoder går utmärkt att applicera på mat. Det är bra att försöka fokusera mindre på symptomen, och mer på att LEVA livet, att göra sådant vi mår bra av och som skapar må-bra-ämnen (såsom dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner). Vi kan aktivt jobba med att programmera om dessa kopplingar genom att ta små, försiktiga steg i den riktning vi vill gå.

Gårdagens middag känns som peak ”jag äter vad kan vill” och det var sååå gott! 😃🥲🥰

Skapa nya associationer till mat

Några exempel på hur vi kan bygga nya, mer hjälpsamma kopplingar och associationer till mat:

  • Njut av att äta den mat du kan äta, oavsett hur lite eller begränsat det är. Varje måltid är annorlunda än den förra, även om du äter exakt samma sak! Kan du känna tacksamhet över att du ändå har mat att äta? Kan du vara nyfiken på just denna måltid, denna stund?
  • Skapa bra förutsättningar för matsmältning så gott du kan – ta några djupa andetag, kanske be eller tacka för maten, le eller skratta lite.
  • Ät med gott sällskap! Vi är gjorda för att äta i flock, med vår familj eller vänner. Samtal med människor vi tycker om gör så mycket för upplevelsen av måltiden. Om du äter merparten av dina måltider själv kan det vara en bra idé att kolla på något roligt eller mysigt när du äter. Läsa en bok kan funka om du inte vill äta framför skärm.
  • Skapa positiva associationer till mat generellt. Hur? Titta på matlagningsprogram, kolla på videor av människor som äter god mat och njuter av den! (Detta aktiverar spegelneuroner i hjärnan, som är orsaken till att t.ex gäspningar (och leenden!) smittar.) Följ inspirerande och färgstarka matkonton på instagram.
  • Notera vilka regler du har kring mat. Vad är bra mat, och vad är ”dålig” mat? Finns det sådan? Vad ligger bakom dessa regler, vad tjänar du på att tro på dem, och vad skulle kunna bli annorlunda om du valde nya trossystem? Utan att döma, kan du se var dessa regler kommer från?
  • Ta det lugnt! Om du haft en väldigt begränsad kost, fått mycket symptom eller har mycket rädsla kring mat, gå långsamt fram! Vi vill inte chocka kroppen eller överväldiga nervsystemet. Börja smått, smått. Vissa behöver börja med att bara tänka på viss mat, eller använda det i sina visualiseringar om man gör ett neuroplasticitetsprogram där visualisering ingår (det är en stor del av DNRS! Mer om detta längre fram!).

Det var en översikt kring några praktiska verktyg för att börja resan mot att läka matintoleranser med hjälp av neuroplasticitet! Hoppas att det kan bidra med lite pepp, hopp eller nyfikenhet 🙂 Detta inlägg är inte på något sätt uttömmande och jag har försökt att hålla det enkelt för att det ska bli lättillgängligt även för den som är ny på neuroplasticitet och nervsystemsreglering. Det innebär alltid en avvägning, mellan förenkling av komplexa processer och att göra kunskapen tillgänglig för som många som möjligt. Jag hoppas att jag har lyckats någotsånär med den avvägningen! Om du har specifika frågor kring just din situation är du alltid välkommen att höra av dig.

Tack för att du läste! 🙂 Dela gärna dina tankar i en kommentar här eller på instagram. Om du vill ha hjälp och vägledning på din läkningsresa är du välkommen att kontakta mig på mejl. Här kan du läsa mer om mina coachingtjänster och här hittar du mer information om min grundkurs i neuroplasticitet på svenska. Allt gott och vi hörs!

Kost, matintoleranser och nervsystemet

Härom dagen postade jag ett inlägg på instagram om att jag läkt flera långvariga matintoleranser med hjälp av neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering. Engagemanget var stort och ni var flera som ville läsa mer om detta. Eftersom mat, kosthållningar och dieter är ett av mina specialområden har jag ett särskilt intresse för ämnet 🙂 Det kommer att få bli flera inlägg om detta. Om det är något särskilt du vill läsa om på ämnet så hör gärna av dig så kan jag försöka få med det i kommande inlägg!

Min resa med kosten

Jag la om kosten första gången tidigt år 2014. (Om man inte räknar med då jag blev vegetarian som 12-åring.) De magproblem/IBS jag haft sedan tidiga tonåren hade blivit helt ohanterlig efter en backpackingresa i Centralamerika. Flera år senare fick jag via alternativmedicinsk undersökning veta att det rört sig om en parasitinfektion. Sjukvården hittade ingenting och hade heller inga förslag på botemedel eller lindring. Jag var förtvivlad och magproblemen gjorde det svårt för mig att gå till föreläsningarna på universitet, eller ens lämna hemmet.

Nästan som av en slump (om man tror på sånt – jag gör inte det!) fick jag tips av en bekant om att uteslutning av socker och stärkelse kunde hjälpa vid svåra magproblem. Eftersom jag var totalt desperat gick jag med på att testa, det var alltså den kosthållningen som kallas LCHF (low carb high fat – mindre kolhydrater och mer fett). Då min kost innan dess framför allt bestod av snabba kolhydrater var det svårt att ens förstå vad jag skulle äta (jag var vegetarian och levde dessutom på pasta, mackor, flingor och dylikt).

Jag sommaren 2014, några månader efter kostomläggning till LCHF

Utan att helt förstå vad jag gav mig in på gjorde jag mitt bästa för att lägga om kosten. På bara två dagar blev min mage MYCKET bättre, om än inte helt bra. Det blev starten på många års sökande efter en behandling, en kost som en gång för alla kunde läka mina besvär. Förutom grava magproblem och IBS-besvär innefattade mina besvär också eksem, acne, ledvärk och matintoleranser som växte allteftersom åren gick. Utöver detta hade jag också problem med ångest och depression, som jag också ville lösa genom kosten.

Letandet efter den perfekta kosten

Under de år som följde provade jag alla möjliga kosthållningar, dieter, program, uteslutningsdieter, protokoll, behandlingar och kosttillskott. Jag har bland annat ätit LCHF, paleo, mejerifri LCHF, ketogen kost, AIP (autoimmuna protokollet), antiinflammatorisk kost, GAPS introduktionsdiet, carnivore och strikt carnivore (endast nötkött). Jag har ätit endast animalisk mat i över 100 dagar. Jag åt bara nötkött och talg en period. Jag åt inget annat än hemgjord buljongsoppa till frukost, lunch och middag varje dag i över fyra månader. Jag uteslöt gluten, spannmål, laktos, mejeriprodukter, ägg, smör, processad mat, e-ämnen, nötter, frön, socker, sötningsmedel, nattskatteväxter… listan kan göras hur lång som helst.

Såhär kunde det se ut på GAPS introdiet. Åt inget utöver soppa och buljong i fyra månader. Inget ont om GAPS, det är bra mat, men läkte inte mig

Många av dessa dieter och behandlingar hjälpte mig. När jag la om kosten första gången var skillnaden dramatisk på bara två dagar. Att börja äta näringsrik (riktig!) mat och mer mättat fett var såklart en toppengrej efter att ha levt i 24 år på snabba kolhydrater och med ett blodsocker som svängde som Lisebergsbanan. Ändå blev magen inte bra, och jag fortsatte att söka efter svar. Många gånger blev min mage (och andra symptom) bättre en period, för att sedan antingen gå tillbaka eller förvärras. Nya symptom dök upp hela tiden, och jag kände mig inmålad i ett hörn där min enda lösning var att ta bort allt fler livsmedel. Hela tiden trodde jag att om jag bara hittade den perfekta kosten så skulle alla mina problem försvinna.

DNRS, neuroplasticitet och nervsystemet

I samband med att jag utvecklade kemisk intolerans / doftöverkänslighet / MCS blev jag snabbt överkänslig mot ännu fler livsmedel. Då förstod jag inte hur det hängde ihop, men såhär i efterhand och med det jag vet idag förstår jag att det båda var symptom på stressorer som min hjärna och kropp inte hade resurser att hantera. När jag hittade DNRS och fick kunskap om hjärnan, limbiska systemet, nervsystemet och hur stress, trauma och ett dysreglerat nervsystem påverkar vår fysiska hälsa var det som att hitta nyckeln som jag letat efter hela tiden. Den fanns dock på ett annat ställe än där jag letat!

Jag 2017 på kontoret där jag utvecklade MCS

När nervsystemet är fast i det sympatiska läget, fight/flight/freeze, då prioriteras inte matsmältningen. Det är jättevanligt med matintoleranser, magproblem och matsmältningsbesvär om man har limbisk dysfunktion och dysreglerat nervsystem. Om man varit med om trauma i någon form (trauma kan t.ex vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, känslomässigt, spirituellt, kemiskt mm) är det otroligt vanligt att utveckla magproblem och matintoleranser. Det är också allmänt vedertaget att stress påverkar både IBS och autoimmuna tillstånd i tarmen. Vi kan uppleva att nästan oavsett vad vi äter har vi symptom, antingen i samband med måltid, eller vid andra tidpunkter över dygnet. Det är inte ovanligt att människor som hittar till DNRS har kämpat med kosten och uteslutningsdieter i många år som jag, eller att man helt enkelt inte tål mer än en handfull livsmedel.

Nu njuter jag av att kunna äta det mesta 🙂

Jag är jättetacksam över min resa med kosten. Jag har läst hundratalet böcker, otaliga bloggar och webbsidor, hängt i facebookgrupper och forum, och lärt mig helt otroligt mycket! Hälsa och kost har varit mitt största specialintresse alltsedan jag lärde mig om hur viktigt det är att äta riktig, näringsrik mat. Jag har provat mig fram, experimenterat, fått hjälp och hjälpt andra. 2019 jobbade jag en kortare period i eget företag som kostrådgivare och jag studerar även på distans till kost- och hälsocoach via Paleo institute. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla mina tankar och perceptioner kring kost och hur det relaterar till hjärnan och nervsystemet.

Mat ÄR viktigt.

Mat är: byggstenar, energi, information.

Mat är inte: lösningen på alla mina problem, grundorsaken till all ohälsa, något jag behöver bemästra, styra, kontrollera.

Jag har så mycket mer att tillägga men det får bli i ett kommande inlägg! To be continued!

Tack för att du läste! Vad har du för erfarenheter av mat och dieter? Är det något särskilt du vill att jag skriver om på ämnet mat i förhållande till nervsystemet och neuroplasticitet? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! Vill du ha hjälp av mig om hur du kan tänka kring maten utifrån där du är just nu och hur du kan komma framåt, boka en tid för coachingsamtal genom att kontakta mig på mejl. Min grundkurs i neuroplasticitet på svenska hittar du HÄR. Läs mer om mina tjänster HÄR.

Skapa nya associationer och programmera om triggers – del två

Här kommer andra inlägget på ämnet att programmera om negativa associationer i hjärnan! Se första inlägget i serien HÄR. Jag har också tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Detta inlägg tillsammans med förra är mer praktiska, om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

Så, de fyra områdena som jag valt att ta upp är alltså dessa:

  1. Dina tankar
  2. Dina känslor
  3. Hur du pratar
  4. Ditt beteende

I del ett skrev jag om tankar och känslor. Här i del två kommer jag istället att fokusera på hur vi pratar samt våra beteenden.


Hur du pratar

Orden vi använder skapar och uttrycker till stor del vårt inre trossystem. Det språk vi använder har också en effekt på hjärnans kemi och därmed kroppen och de reaktioner och symptom vi upplever kopplat till triggers. Orden vi använder kan förstärka eller försvaga associationer beroende på hur du talar om företeelsen. Hur du uttrycker dig kring triggers och symptom kan ha stor effekt för att programmera om negativa associationer!

Hur kan det låta när vi har negativa associationer till exempelvis dofter och kemiska ämnen?

”Usch vad det stinker här!”

”Mina symptom beror på att xx använder så mycket parfym”

”Det är så begränsande med min doftöverkänslighet, jag kan inte göra nånting längre. Mina symptom är SÅ jobbiga!”

Här kan vi lägga märke till orden min och mina. Att kalla symptomen för våra egna kan göra att vi associerar symptomen med den vi är som person, och det riskerar att bli en del av vår identitet. Det gör att det kan bli svårare att släppa taget om de negativa associationerna. Så sluta prata om sjukdom och symptom som dina! De är inte dina, det är bara något du upplever just nu.

Vi kan också notera att citaten ovan har fokus på det negativa och begränsningarna som symptomen medför. Det är helt naturligt och en normal reaktion. Det är ju jobbigt att bli triggad och få symptom! Försök att inte döma dig själv ifall du märker att du pratar på ett negativt sätt. När du lägger märke till det kan du välja att ta en paus och byta spår, och prata på ett annat sätt. Övning ger färdighet och det kommer att bli lättare med tiden.

Hur kan då vi prata istället, för att stötta omprogrammeringen till mer positiva associationer?

”Jag njuter av de saker jag kan göra och ser fram emot att kunna göra mer längre fram!”

”Jag har det lite utmanande med vissa dofter just nu, men jag jobbar på det och det kommer att bli bättre med tiden”

”Kan vi prata om något annat nu? Jag håller på att programmera om min hjärna och vill hellre fokusera på positiva saker just nu!”

”Jag älskar doften av blommor! Min favorit är rosor. Den här tvåldoften påminner faktiskt lite om rosor”

Ovan är några exempel på hur det kan låta när vi väljer att lägga fokus på det som är positivt, det som fungerar och det vi är tacksamma för. Det är också skillnad i språket vad gäller identifieringen med symptom. När vi pratar om det vi upplever som något tillfälligt och något som kommer att gå över, skickar vi lugnande budskap till hjärnan och nervsystemet.

Ditt beteende

Nästa faktor som kan användas för att skapa nya eller programmera om associationer är hur vi beter oss. Det limbiska systemet i hjärnan lägger stor vikt vid hur vi faktiskt agerar i en särskild situation, ofta mer än vad vi tänker. Beteenden sker ofta som en omedveten reaktion på impulser som kommer när vi utsätts för triggern. En utmaning här är alltså att bli medveten om vårt beteende och att lyckas skapa ett litet mellanrum mellan trigger och reaktion, tillräckligt långt för att vi ska hinna medvetet välja hur vi vill reagera.

Jag fortsätter att använda triggers för kemisk intolerans/doftöverkänslighet som exempel. Några exempel på beteendemönster som kommer från de negativa associationerna:

  • Lämna rummet i panik
  • Ta upp mobilen direkt för att skriva ett klagoinlägg i en FB-grupp
  • Dra upp en sjal över näsan och mun för att ”skydda sig” mot doften

Dessa beteenden skickar signaler till hjärnan om att symptomen är av största vikt och att triggern är farlig, nånting vi måste undvika och skydda oss ifrån! Det signalerar att symptomen är adekvata och att de behöver fortsätta.

Hur kan några nya beteenden se ut, som stöttar de nya associationerna som vi håller på att programmera in?
  • Le stort och fokusera på något annat
  • Rycka på axlarna, skratta, fortsätta med det du höll på med
  • Ta ett djupt andetag och klappa dig själv lugnande på armen

Beteendena ovan är istället lugnande och tryggande beteenden som skickar signaler till hjärnan om att det inte är någon fara. Vi är okej, triggern är inte farlig och symptomen är inte heller något vi behöver vara rädda för. Det ger ett lugnande budskap till hjärnans skyddssystem.

Dessa beteenden kräver såklart övning och repetition innan det känns mer naturligt! Särskilt om man haft symptomen länge kan det ha blivit ett väldigt stort fokus och något man tänker på ofta och pratar om mycket. Beteendena sitter djupt och vi har många gånger övat in automatiska reaktionerna. Hjärnträning med neuroplasticitet jämförs som jag tidigare skrivit ibland med att gå emot gravitationen, eftersom det ibland kräver att man gör exakt tvärtemot det impulserna säger åt oss! Genom att upprepade gånger agera på ett mer medvetet och självvalt sätt kan vi gradvis programmera om associationerna och på sikt se hur symptomen försvagas och liksom smälter bort! Det är häftigt!

Jag hoppas att detta inlägg var intressant för dig! Dela det gärna med någon som du tror kan ha nytta av det! Hör av dig om du har några frågor eller funderingar eller om du vill ha hjälp med din neuroplasticitetsträning! Välkommen att kontakta mig på instagram, på FB Messenger eller på mejl: ksparrings(snabel-a)hotmail.com 🙂 Det går också bra att lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan!

Hur du kan skapa nya associationer och programmera om triggers – del ett

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Nu tänkte jag skriva lite mer praktiskt om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

I det här inlägget kommer jag att utgå från hur vi kan bli medvetna om och programmera om negativa associationer som uppstår i stunder när vi blir triggade. Det går även att jobba mer fokuserat och intensivt med sina triggers, t.ex genom att medvetet utsätta sig för en trigger och därefter programmera om den. Här fokuserar jag på hur du kan göra i situationer när du blir triggad utan att ha valt det medvetet. Jag kommer att gå igenom fyra olika områden som du kan använda för att påverka de associationer du har till en särskild situation, ämne, person eller omständighet:

  1. Dina tankar
  2. Dina känslor
  3. Hur du pratar
  4. Ditt beteende

I detta inlägg kommer jag att gå igenom de första två punkterna; tankarna och känslorna. I nästa del fortsätter jag och skriver om hur vi pratar och beteenden.

Bli medveten

Det första steget för att programmera om negativa associationer är att bli medveten om de associationer som redan finns. Det kan vara olika tydligt beroende på vad för slags association det rör sig om. När vi jobbar med neuroplasticitet och nervsystemsreglering så är det ofta associationer som rör olika triggers kopplat till sjukdom och symptom som vi kan börja med att programmera om. Triggern kan t.ex vara kemiska ämnen, dofter, fysisk aktivitet, mental ansträngning, viss mat, att träffa vissa människor eller något annat. Jag kommer att ta kemisk intolerans/MCS (”doftöverkänslighet”) som ett exempel i detta inlägg, för att göra det tydligt och enkelt att förstå.

Vilka associationer har du till en viss situation, produkt, ämne eller person? När jag hade kraftig kemisk intolerans hade jag starka negativa associationer till parfym, kemikalier, parfymerade produkter, städprodukter, sköljmedel och annat som jag reagerade på med obehagliga symptom. När associationerna är medvetna kan det vara svårare att se vilka tankar och antagande som finns, men kroppens reaktioner räcker för att avslöja att det finns negativa associationer. Ofta finns det medveten eller undermedveten rädsla för triggern.

Dina tankar

Tankar skapar kemiska reaktioner i hjärnan, som i sin tur påverkar kroppens reaktioner. Varje tankar skapar en fysisk signatur i hjärnan och därför är tankarna väldigt kraftfulla när det kommer till att programmera om negativa associationer. När det gäller kemisk intolerans/MCS/doftöverkänslighet kan de negativa associationerna i tankarna låta till exempel såhär:

”Åh nej, nu luktar det parfym, vem är det som har parfym?? Jag har ju sagt att jag inte tål det! Varför lyssnar de inte?”

”Jaha, här kommer huvudvärken igen… nu är den här dagen förstörd”

”Varför har de parfymerad tvål här? Fattar de inte att folk faktiskt blir sjuka av parfym? Så himla respektlöst!”

Vilka tankar kan vi byta ut till, för att hjälpa till att programmera om de negativa associationerna? Här kommer några exempel:

”Nu känner jag en doft av parfym. Min hjärna reagerar med symptom. Så intressant. Jag vet att det inte är farligt.”

”Okej, nu känner jag visst av huvudvärk. Det måste vara en reaktion från skyddssystemet i min hjärna”

”Mm, tvål, det luktar som när jag var liten och badade i badkaret! Det var så mysigt!”

Detta kan låta helt absurt att tänka såhär för någon som reagerar med starka symptom på dofter och kemiska ämnen, eller någon annan trigger. Särskilt när känslan man har säger något helt annat. Tur då att vi har fler verktyg!

Dina känslor

Känslorna spelar en central del i de associationer vi har. De är avgörande för att programmera in och programmera om associationer. Utan negativa känslor hade du inte fått de negativa associationerna till triggern till att börja med. Att generera och fördjupa positiva känslor i kroppen är en stor del av neuroplasticitetsträning, som jag kommer att skriva mer om framöver.

Vilka känslor kommer då med de negativa associationerna till dofter och ämnen?

  • Ilska
  • Bitterhet
  • Irritation
  • Uppgivenhet
  • Hjälplöshet

Dessa känslor är inte fel eller farliga, och de är helt naturliga när man reagerar med obehagliga symptom på triggers som andra klarar utan att bli dåliga. Samtidigt kan vi välja att koppla andra känslor till triggern, för att hjälpa till att programmera om associationerna och på sikt bli fria från symptomen:

  • Nyfikenhet
  • Acceptans
  • Lugn
  • Känsla av att ha valmöjligheter
  • Glädje

Detta var en kort överblick av hur vi kan använda våra tankar och våra känslor och vårt beteende för att bryta negativa associationer och skapa nya, mer positiva och hjälpsamma associationer. Självklart finns det mycket mer att säga om detta ämne och det kan variera utifrån person, situation och trigger. Om du jobbar tillsammans med en coach kan vi tillsammans gå igenom just din situation och förutsättningar och de triggers som är aktuella för dig!

Att jobba med associationerna i kan med tid och upprepning bidra till att de obehagliga symptomen försvagas eller försvinner helt. Vi jobbar också med fler verktyg inom neuroplasticitetsträning som DNRS, för att skapa och befästa nya hjärnbanorna och kopplingarna (t.ex visualisering som skapar positiva känslor, som är en av huvuddelarna inom DNRS, något jag kommer att skriva mer om framöver).

Att programmera om hjärnan är något som tar tid och repetition. Det kan såklart vara utmanande och neuroplasticitetsträning beskrivs ibland som att ”gå emot gravitationen” eftersom det till viss del handlar om att göra precis tvärtemot det instinkten och skyddssystemet i hjärnan säger till en. Det behövs medvetenhet, ansträngning och upprepning för att ändra dessa mönster, men det går och det är SÅ värt det!

Har du tankar, frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! Välkommen att höra av dig om det finns något jag kan hjälpa dig med. Du når mig på ksparrings(snabel-a)hotmail.com, på instagram eller på FB Messenger 🙂

Vad kan DNRS och neuroplasticitetsträning hjälpa ot?

DISCLAIMER: neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering är ett komplement till sjukvård. Om du är sjuk ska du alltid ta hjälp av legitimerad vårdpersonal. Detta inlägg är inte medicinsk rådgivning, utan avsett som utbildning och information.

DNRS är ett av flera program för neuroplasticitet, som förenklat består av olika övningar för att programmera om och ”rätta till” felaktiga kopplingar i hjärnan. Neuroplasticitetsträning kan användas för att bli bättre och/eller tillfriskna från en mängd olika symptom och sjukdomar. DNRS är ett av flera neuroplasticitetsprogram som finns. Några andra exempel på program för läkning med neuroplasticitet är Gupta, ANS Rewire, Lightning process, Vital side och Primal Trust. Jag har också tagit fram en grundkurs på svenska.

När det gäller vissa kända sjukdomar som stroke vet många om att neuroplasticitet är inblandat i rehabiliteringen och tillfrisknandet från kvarvarande symptom. Det går till exempel att lära sig att prata igen även om språkcentrum i hjärnan skadats, eftersom hjärnan med hjälp av sin plasticitet utvecklar och organiserar om sig för att möta den nya verkligheten och de krav som ställs på hjärnan. Utöver det finns det också andra typer av sjukdomar och symptom som går att läka med neuroplasticitet, och det är dessa som DNRS och andra neuroplasticitetsprogram riktar in sig på.

Det de olika symptomen och tillstånden har gemensamt är att hjärnan, det limbiska systemet och det autonoma nervsystemet är inblandat. De har kopplingar till stress, trauma ( trauma kan vara inre/yttre/kemiskt/fysiskt/känslomässigt etc) och vårt känslocentrum i hjärnan. Genom neuroplasticitetsträning kan vi medvetet bygga nya nervceller och kopplingar i hjärnan, och organisera om och programmera in nya kopplingar däremellan, vilket i sin tur ger förändringar av både fysiska och psykiska symptom. Denna typ av symptom eller sjukdomar kallas ibland för mind-body symptoms vilket uttrycker att både sinnet och kroppen är inblandade.

Vilka är då dessa symptom? Det är inte helt lätt att göra en sammanställning, och jag gör inga som helst anspråk på att denna listan är uttömmande. Jag vill förtydliga att jag på min resa med neuroplasticitetsträning med DNRS också har jobbat med kroppsbaserade metoder och traumabearbetning. Vill också passa på att påminna om att detta inte är medicinsk rådgivning utan en personlig blogg som syftar till att hjälpa andra att få livet tillbaka och bli friskna från kronisk sjukdom, kroniska symptom och mystiska sjukdomar som vården inte har någon bot emot, precis som jag själv gjort.

Det fanns tidigare en lång lista på DNRS hemsida med olika symptom som människor blivit hjälpta med tack vare neuroplasticitetsträning, men den har nu ersatts med en kortare sammanfattning. Källorna till detta inlägg är både information från DNRS hemsida, flertalet böcker om neuroplasticitet och läkning, och mina egna erfarenheter av både min egen läkning under 2,5 år med DNRS och andra som jag mött under resans gång.

Så, vad kan DNRS och träning med neuroplasticitet hjälpa mot?
Vilka symptom och sjukdomar kan förbättras med DNRS eller andra program med neuroplasticitetsövningar?

Listan nedan baseras på anekdoter och erfarenheter från privatpersoner, information från DNRS officiella hemsida samt mina egna erfarenheter med min egen hälsa. Den är inte att betrakta som medicinsk rådgivning!


Här kommer ett urval:

  • Kemisk intolerans, doftöverkänslighet, multiple chemical sensitivity (MCS) (kallas ibland i Sverige SHR)
  • Kronisk värk
  • Migrän
  • Kronisk trötthet
  • Fibromyalgi
  • CFS / ME
  • POTS
  • Utmattning / utmattningssyndrom
  • Magproblem
  • IBS
  • Matintoleranser
  • Eksem
  • Ångest
  • Ångestsyndrom
  • Panikångest
  • GAD
  • PTSD
  • Depression
  • Post-covid
  • Långtidscovid
  • Post-viral infection symptoms
  • Hjärntrötthet
  • Hjärndimma
  • Allergiska reaktioner (t.ex mot pollen, pälsdjur m.m.)
  • CIRS
  • MCAS (mastcellsaktivering)
  • Mögelsjukdom
  • Borrelia / Lyme disease
  • EHS / EMF-sensitivity / elöverkänslighet
  • Sömnproblem
  • Insomnia
  • Ljudkänslighet
  • Tinnitus
  • Ljuskänslighet

Hoppas att denna listan kan vara hjälpsam för dig eller någon du känner som kämpar med symptom, sjukdomar eller tillstånd som vården inte har förklaringar till eller behandling och bot mot. Kanske har du testat en uppsjö av behandlingsmetoder, mediciner, specialdieter, protokoll och tillskott, vilat och vilat utan att bli märkbart bättre. Då kan brain rewiring, hjärnträning med neuroplasticitet, och nervsystemsreglering vara värt att kolla in!

Är du nyfiken på om neuroplasticitetsträning kan hjälpa dig med något hälsoproblem? Läs mer om min grundkurs på svenska HÄR. Lämna hjärna en kommentar här eller på instagram!

Hjärnan jobbar med associationer

Nu är det måndag igen! Vilka tankar och vilken sorts känsla i kroppen får du av ordet måndag? Får du en klump i magen, oro eller ångest och tänker ”åh nej!”? Eller känner du dig peppad, glad och inspirerad? Inget är såklart rätt eller fel utan beror på vad just du har för associationer till ordet måndag. Det samma gäller de flesta ord, företeelser, platser och namn. Hjärnan jobbar nämligen mycket med att skapa associationer, alltså att vi förknippar olika saker och känslor med varandra. Att kategorisera och associera är ett sätt för hjärnan att skapa ordning, struktur och att spara energi. Hjärnan skapar sedan utifrån detta olika ”program” som kan gå på autopilot och där spelar associationer en stor roll.

Har du nånsin hört en låt du inte hört på länge och plötsligt kastats tillbaka i tiden till då du bara älskade den låten och lyssnade på den på repeat? Du kanske får upp minnesbilder, kommer ihåg händelser som du förknippar med låten, eller en känsla i kroppen. Kanske blir du glad, börjar le och minns tillbaka med värme. Då har du också märkt av hjärnans benägenhet att skapa associationer!

Det är också den här funktionen som gör att vi kan ha bra eller mindre bra associationer till olika namn, beroende på vilka personer vi träffat genom livet som haft just det namnet, hur de betett sig och hur de har fått oss att känna. Ofta är dock hjärnans associationsmönster mindre uppenbara och tydliga än när det gäller måndagar, nostalgiska låtar och namn. En stor del av dessa associationer är vi inte medvetna om, och tankarna går så fort att vi inte ens hinner märka dem. Det kan också finnas associationer som sitter djupt i det undermedvetna. Dessa undermedvetna processer kan göra att vissa företeelser blir så kallade ”triggers” för oss, beroende på vilka associationsmönster hjärnan byggt kring dem.

Ofta är känslor inblandade i dessa associationer. Hjärnan kan kategorisera i princip vad som helst som ”bra”, ”dåligt” eller ”tryggt” eller ”farligt”, beroende på vilka faktiska eller upplevda erfarenheter vi har av en viss företeelse. Eftersom hjärnan har som primär uppgift att hålla oss vid liv är detta en viktig funktion, som tydligt varit avgörande för vår fortlevnad som art. Händelser och företeelser som förknippas med speciellt starka och särskilt negativa känslor programmeras in extra starkt, något som jag tidigare skrivit om HÄR. Det är ju extra viktigt att vi kommer ihåg sådant som kan vara farligt eller skadligt för oss, ur överlevnadsperspektiv.

En mindmap är ett sätt att kartlägga hjärnans associationer

Om man har ett skadat limbiskt system och/eller ett dysreglerat nervsystem kan dessa kategoriseringar i vissa fall vara uttryck för felaktiga kopplingar i hjärnan. Det kan bland annat bero på trauma (i vid mening), och/eller att man varit med om saker som programmerat in en viss association i hjärnan. När jag hade svår kemisk intolerans/MCS (multiple chemical sensistivity) hade min hjärna kategoriserat en uppsjö av ämnen, kemikalier och dofter som ”farliga”. Så fort min kropp detekterade en minimal mängd av t.ex parfym så aktiverades alla associationer och symptomen kom som ett brev på posten. Det visste jag såklart inte om då, det var inget min hjärna sa till mig, och inga läkare heller för den delen.

Det var först när jag hittade DNRS som jag började försåt vilka automatiska program, kategoriseringar och associationer min hjärna gjort, och därmed också min kropp, eftersom hjärnan direkt eller indirekt styr i princip alla processer i kroppen. Jag fick också insikt i hur destruktiva och ohjälpsamma dessa mönster var för mig, och vilken roll de spelade i de symptom och reaktioner jag hade. Här vill jag poängtera att det inte rör sig om ”psykiska” besvär – att associationerna är omedvetna betyder inte att symptomen inte är på riktigt. De är i allra högsta grad verkliga och kan vara extremt handikappande. Associationerna till dessa triggers är inget vi gör medvetet eller väljer att göra, det är något som det limbiska systemet gör åt oss och som undermedvetet påverkar kroppens reaktioner.

Att förstå hur hjärnan och undermedvetna associationer var inblandade i symptomen jag hade var förstås en fantastisk ögonöppnare. Men det allra bästa var att jag också fick lära mig att det går att medvetet ändra och programmera om dessa associationer! Hur gör man då för att programmera om negativa, ohjälpsamma eller felaktiga associationer till specifika stimuli, situationer eller personer? Första steget är att bli medveten om dem. Hur tänker du kring en viss företeelse? Vilka känslor får du? Har du tankar som bildar historier om vad detta betyder, nu eller för din framtid? Dessa historier avslöjar mycket om vilka associationer du har till denna företeelse. Börja lägg märke till vilka kopplingar och associationer din hjärna har gjort till olika triggers och företeelser. När du gjort det kan du aktivt börja omprogrammera dem! Hur man kan göra det, skriver jag mer om i ett inlägg längre fram! Eftersom det inte finns så mycket information om DNRS på svenska skriver jag gärna mer om detta ämne 🙂

Vad har du för associationer till ordet måndag?! Har du någon annat exempel på en rolig (eller mindre rolig) association du har? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram!

Saker som främjar neuroplasticitet

Hjärnan är plastisk, vilket betyder att den är formbar och förändras. Faktum är att hjärnan alltid formas och byggs om utifrån vår miljö och hur den används, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. Förut trodde man att hjärnan var opåverkbar när den väl vuxit färdigt och att det bara var barns hjärnor som går att ändra. Modern forskning har visat att detta var felaktigt. Nya hjärnceller (neuroner) kan skapas även i vuxen ålder och hjärnan fortsätter att formas och omformas hela livet. Nya kopplingar mellan neuroner kan också bildas oavsett ålder, när hjärnan omorganiserar sig för att fungera så effektivt som möjligt. Hjärnan svarar an på de utmaningar och uppgifter den ställs inför och hur vi använder hjärnan.


Hjärnans plasticitet (formbarhet) kan öka vid vissa särskilda händelser, till exempel vid händelser med särskilt stark känslomässig koppling, och speciellt då det rör starka negativa känslor. Detta är en skyddsmekanism som syftar till att vi alltid ska minnas särskilt hotfulla situationer, så att vi kan undvika dem i fortsättningen och därmed öka vår chans till överlevnad. Hjärnan är i stort sett likadan idag som den var på stenåldern, och de äldsta delarna av hjärnan har många skyddsmekanismer och försvarssystem för att säkra vår överlevnad. Hjärnan registrerar allt som har med den känslomässigt laddade situationen att göra. Detta är anledningen till att exempelvis en person som varit med om en olycka där en lastbil varit inblandad kan få fysiska reaktioner så fort den ser en lastbil i månader eller år efter händelsen. Du kanske har liknande erfarenheter själv, där du har starka associationer till en plats, en doft eller en person. Även om denna effekt är starkas vid negativa upplevelser av överlevnadsskäl så finns samma mekanism när det gäller starkt positiva känslor och upplevelser!


Om man har ett skadat limbiskt system i hjärnan och ett dysreglerat nervsystem kan man säga att det blivit felaktiga, eller ohälsosamma, kopplingar och banor i hjärnan. Dessa kopplingar har skapats för att skydda oss, men effekten kan bli att det som är menat att skydda oss istället skapar problem såsom fysiska och psykiska symptom, ångest och rädslor. Eftersom hjärnan jobbar med associationer kan allt som den associerar med de starka negativa känslorna eller händelsen bli en trigger. Hjärnan kan börja reagera på saker i omgivningen som om de vore hotfulla för vår överlevnad. DNRS och liknande neuroplasticitetsprogram syftar till att medvetet programmera om felaktiga kopplingar och att bygga nya, friska kopplingar i hjärnan. Övningarna i programmen syftar till att skapa nya neuroner, nya kopplingar mellan neuroner, programmera om felaktiga korskopplingar och att få hjärnans olika delar att kommunicera bättre med varandra. Att programmera om hjärnan och reglera nervsystemet leder till minskade fysiska och psykiska symptom.


De positiva nyheterna är ju såklart att vi kan använda hjärnans plasticitet till vår fördel! Genom att medvetet använda övningar och principer för neuroplasticitet kan vi ändra hjärnans associationer, bygga nya banor och få helt andra fysiska reaktioner på triggers. Vi kan använda kunskapen om neuroplasticitet för att programmera in de associationer och reaktioner som vi vill ha. Detta kräver tid och repetition, och därför är det så viktigt att vi är konsekventa i vår hjärnträning.

Vissa saker är bevisat att öka hjärnans plasticitet, dvs formbarhet:

  • Gör annorlunda!

Allt som är nytt för hjärnan registreras och då höjs graden av neuroplasticitet. Använd detta genom att göra saker på ett nytt sätt! Du kan till exempel prova att rita, skriva, äta eller borsta tänderna med ”fel” hand. Du kan prova att sätta på dig strumpor och byxor med ”fel” fot först eller att ändra något i ordningen du förbereder din frukost. Saker som vi gör på autopilot kräver inte så mycket uppmärksamhet av hjärnan, men så fort vi gör något på ett nytt sätt behöver hjärnan fokusera, och plasticiteten ökar.

Målarböcker för barn funkar att använda för att färglägga med ”fel” hand

  • Ändra din miljö

Använd andra kläder, ät annan mat eller möblera om i ditt rum. Små (eller stora) förändringar i vår miljö kan öka hjärnans nivå av plasticitet och den blir mer mottaglig för det vi vill programmera in. Om man har möjlighet att resa så är det också ett sätt att ändra sin miljö.

  • Tänk nya tankar

Det sägs att 95% av de tankar vi tänker är samma som vi tänkte igår. Jag vet inte exakt hur det ligger till med den saken men faktum är att de flesta av våra tankar går på autopilot. Våra tankar kan räknas till vår ”inre” miljö, och våra tankar skapar fysiska kemiska reaktioner i hjärnan. Även våra känslor är en del av vår inre miljö. När vi upplever starka känslor är hjärnan extra formbar, och det gäller också för positiva känslor! Genom att medvetet ”tänka i nya banor” nya tankar ökar vi hjärnans formbarhet och programmerar in nya sätt för hjärnan att fungera.

  • Lär dig något nytt

När vi lär oss en ny färdighet behöver hjärnan verkligen aktiveras, eftersom alla de nya kunskaperna behöver programmeras in i hjärnan. Det kan vara kul att fundera på om det finns något nytt man vill lära sig när man jobbar med läkning med neuroplasticitet. Välj gärna något som du också tycker är roligt, något du vill lära dig. Kanske ett nytt språk, att spela ett instrument eller kanske vill du lära dig ett handarbete som att sticka eller virka?

Kanske vill du lära dig att spela ett instrument?

  • Fysisk aktivitet

All typ av rörelse är positivt för hjärnans hälsa och kan underlätta inlärning och uppbyggnad av nya hjärnceller. Den som ännu inte läst boken Hjärnstark kan hitta mycket forskning i den boken om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnans olika delar och förbättrar hjärnans funktioner. Om styrketräning eller löpning inte är i din träningszon kan du försöka göra sådant som är mer tillgängligt för dig. Promenader är fantastiskt! Lättare stretching eller yoga är både bra för hjärnan och hjälper också till att reglera och aktivera det parasympatiska nervsystemet. Allt är bättre än inget, och man behöver ha tålamod med kroppen och hjärnan. Varje litet steg i rätt riktning skapar förutsättningar för nästa steg, och nästa.

Redo för en promenad i höstas

Detta var lite om några av de saker som främjar neuroplasticitet! Träning med ett neuroplasticitetsprogram som till exempel DNRS och kan hjälpa dig att programmera om din hjärna till att fungera bättre och som ett resultat få hälsoförbättringar. Har du provat något nytt på sistone? Lämna gärna en kommentar! 🙂