Okategoriserade – Karin Sparrings

Grundkurs i neuroplasticitet

Innehåller marknadsföring för min kurs

Nu kan jag äntligen välkomna dig till en grundkurs i neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering!

Har du provat ”allt”? Har du tröttnat på hamsterhjulet av hälsa, läkning, dieter, tillskott och protokoll? Blir du nästan mer stressad och utmattad av att detaljstyra allt för att försöka läka? Har du en känsla av att kroppen alltid är stressad på något sätt, hur mycket du än vilar? Har du varit med om svåra upplevelser i livet och tror att det kan påverka din hälsa idag? Har du svårt att varva ner när du försöker vila och återhämta dig? Då kan neuroplasticitetsträning vara något för dig.

Du kommer att få lära dig om hjärnan och nervsystemet, om neuroplasticitet som läkningsmetod, och hur du kan programmera om hjärnan för att komma ur kroniska stresstillstånd. Du får kunskap och förståelse för hur olika typer av stress påverkar hjärnan och kroppen och vilken roll det kan spela i långvariga tillstånd av ohälsa och fysiska och psykiska symptom. Du lär dig verktyg för att omprogrammera medvetna och omedvetna associationer och triggers för att främja en annan respons i kropp och psyke.

Du kommer att få den teoretiska och vetenskapliga grunden för hur och varför neuroplasticitetsträning fungerar, och konkreta, praktiska verktyg och kunskap om du använder dig av dessa verktyg i ditt liv och i din egen läkningsprocess. Kursen är på grundnivå och inga förkunskaper krävs. Allt du lär dig i kursen går att anpassa efter din egen kapacitet och funktionsnivå, din vardag, så att du kan börja där du är idag, oavsett var det är.

Kursen passar dig som har olika besvär som är kopplade till långvarig stress, trauma, nervsystemet och hjärnan. Du är också välkommen som kanske inte har uttalade besvär, men känner av att du har mycket inre stress, och vill lära dig mer och använda verktygen i ditt liv.

Du kanske har provat livsstilsförändringar, kostomläggningar, tillskott, tester och prover, funktionsmedicin och liknande, utan att komma hela vägen fram? Då kan neuroplasticitetsträning vara en viktig pusselbit i din resa och läkning framåt.

Du kommer att få lära dig verktyg för att påverka hjärnans stressresponser och reglera nervsystemet. Du lär dig verktyg för neuroplasticitetsträning såsom visualisering, omprogrammering av negativa associationer, arbeta med tankar, känslor och beteenden, självgenerering av läkande signalsubstanser och mycket mer!

Kursen består av tre videor på totalt 3,5 timmar. Alla tillfällen är inspelade och du kan titta i din egen takt. Du kan pausa och dela upp videorna om du behöver ett lugnare tempo. Kursen är på svenska. Du kommer att få hemuppgifter, övningar och ämnen att tänka kring mellan de olika videorna. Utöver videorna får du också skriftligt material i form av PDF:er av powerpoint-presentationerna.

Kursen kostar 2495 kronor, och du betalar enklast via Swish till 1235740691. Bankgiro går också bra, hör av dig för att få bankgironumret och märk sin betalning möjligt med ditt namn. Jag behöver din mejladress för att kunna skicka kursen, skriv den gärna i swishmeddelandet eller mejla mig i samband med din betalning.

Om du vill använda friskvårdsbidrag går det bra, säg i så fall till i samband med betalning. Jag behöver då ditt personnummer och din adress för att kunna skriva ett friskvårdskvitto. Jag kan aldrig garantera att ditt friskvårdsanspråk blir godkänt, eftersom alla arbetsgivare gör olika, men det har gått bra för många tidigare kunder. Jag kan också fakturera kostnaden för kursen efter överenskommelse.

Hör av dig via mejl om du har frågor om kursen och ifall den kan passa för just dig!

Varmt välkommen!

Disclaimers: neuroplasticitetsträning och nervsystemsreglering anses inte vara medicinska behandlingar. Kursen innehåller inte någon medicinsk rådgivning, utan enbart utbildning och information.

Delar av min historia

_{Detta inlägget publicerades först på bloggen 4health med Anna Sparre, som också driver en av Sveriges största hälsopoddar! Länk till inlägget på 4health.se hittar du HÄR!}

Jag har haft hälsoproblem i större delen av mitt liv. Som barn och ungdom var jag ofta sjuk och åt ett stort antal antibiotikakurer. Jag fick magproblem i tolvårsåldern och har kämpat med grav IBS i många år. Jag har lidit av ångest och återkommande depressioner sedan tidiga tonåren. I brist på fungerande behandling från den konventionella vården har jag sökt alternativa lösningar och hittat många saker som hjälp tillfälligt eller delvis. Kostomläggning var en viktig nyckel, särskilt efter att ha ätit mestadels snabba kolhydrater och näringsfattig mat i hela mitt liv. Första gången jag la om kosten 2014 var det till LCHF, och skillnaden var påtaglig. Mina magproblem blev bättre och jag som alltid haft ett blodsocker som en bergochdalbana fick ett stabilare humör och mer energi. Ändå blev jag inte helt bra och jag fortsatte att experimentera för att hitta lösningen på mina problem.

Kemisk intolerans och matintoleranser

Jag provade ketogen kost, mejerifri LCHF, paleo, AIP, carnivore och GAPS. Alla dessa är bra och näringsrika kosthållningar som var hjälpsamma på olika sätt, men mina problem försvann inte. Jag plockade bort fler och fler livsmedel, blev mer och mer begränsad i vad jag kunde äta och göra. 2017 började jag reagera på parfymer och andra kemiska ämnen. I början var det inte jätteallvarligt, men känsligheten blev större och större allteftersom tiden gick. I efterhand förstod jag att det delvis triggades av att jag arbetade på en fuktskadad arbetsplats, då många med doftöverkänslighet (eller kemisk intolerans, eng: multiple chemical sensitivity, som det heter när man inte tål parfym och kemikalier) drabbas i samband med exponering för fukt och mögel. (Det regnade in genom taket och jag fick ha en papperskorg bredvid mitt skrivbord för att fånga upp dropparna!) Jag slutade på det kontoret men överkänsligheten stannade kvar.

Efter en incident sommaren 2019 blev känsligheten för parfymer och kemiska ämnen på en helt annan nivå. Jag började reagera på otroligt små mängder kemikalier, och nya saker. Jag kunde bli dålig av någons deodorant, schampo eller handkräm. Jag reagerade på trycksvärta och flamskyddsmedel på nya kläder. Sköljmedel var allra värst och kunde göra mig helt däckad. På grund av detta kunde inte jobba med varken klienter eller kollegor utan att bli sjuk. Jag kunde knappt träffa folk och att handla mat eller åka kollektivt blev snart en mardrömshistoria. Jag kunde inte träna på gym som jag tidigare älskat och blev också allt tröttare och svagare. De olika symptomen avlöste varandra och jag blev alltmer desperat.

Jag hoppades läka från överkänsligheten mot dofter och kemikalier med hjälp av specialkost.

Neuroplasticitet, hjärnan och nervsystemet

När vården inte kunde erbjuda vare sig orsaker eller lösningar tog jag återigen saken i egna händer. Av en bekant jag träffat på internet fick jag tips om programmet Dynamic Neural Retraining Systems (DNRS). DNRS är ett neuroplasticitetsprogram, och de påstod att MCS och andra ”mystiska” hälsoproblem kan förbättras av att ”träna” eller omprogrammera hjärnan enligt ett särskilt program. Även matintoleranser, ångest och magproblem kunde, bland många andra tillstånd, förbättras enligt programmets egna utsagor. Eftersom jag var desperat och hade provat alla specialdieter, kosttillskott, behandlingar och andra potentiella lösningar jag hört talas om hade jag inget att förlora på att testa.

Jag köpte programmet och började titta på videoföreläsningarna. Jag fick förklarat för mig hur hjärnans hotsystem kan fastna i påslaget läge om vi är med om många påfrestande händelser. Det kan röra sig om känslomässiga trauman, stress, exponering för toxiner eller, som oftast och som i mitt fall, en kombination av dessa. Jag fick lära mig att stress och trauma kan medföra att det sympatiska nervsystemet är aktiverat nästan jämn, vilket skapar symptom som sätter sig i kroppen. Jag förstod också vilken roll våra tankar spelar och att rädsla ofta är nära sammankopplat med kroniska hälsobesvär.

Jag fick också lära mig att hjärnan är formbar, plastisk, och att det finns metoder som kan programmera om de responser som som är associerade med symptom. Att jag själv kan skapa de signalsubstanser som läker hjärnan och därmed kroppen, med hjälp av bland annat visualiseringsövningar, nya associationer och att förändra tankar, känslor och beteenden. En stor del av läkningen sker genom att göra sådant som jag mår bra av, och som skapar läkande signalsubstanser i hjärnan; dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner! Jag förstod att med dessa metoder kunde jag hjälpa kroppen till ett tillstånd som domineras av det parasympatiska nervsystemet istället, det som står för lugn och läkning. Jag har länge trott på att kroppen med rätt förutsättningar är självläkande, och nu fick jag ännu en nyckel till att skapa de förutsättningarna. Kanske huvudnyckeln, till och med.

Foto från då jag lärde mig hur trauma och stress kan påverka hjärnan hur det kan manifesteras i kroppen via programmet DNRS

Livskris och utmattning

Kort efter att jag börjat med programmet hamnade jag i mitt livs största kris, där jag samtidigt separerade från en mångårig samborelation och sedan plötsligt förlorade min mamma alltför tidigt. Den totala utmattningen var ett faktum och alla fysiska och psykiska symptom jag haft tidigare nådde nya dimensioner, tillsammans med en hop nya symptom. Jag var helt under isen både fysiskt och psykiskt och förstod inte hur jag skulle komma framåt. Trots det gav jag allt jag hade för att fortsätta med programmet, för jag kände att det var mitt enda hopp. Med min nyvunna kunskap om hjärnan och nervsystemet förstod jag också att de nya hälsoproblemen och omfattningen av dem berodde på den kris jag varit med om, och att stress- och traumaresponser var de underliggande orsakerna.

Uthålligt gjorde jag programmet efter bästa förmåga, en dag i taget. Sakta men säkert började jag komma på fötter igen. Bakslagen var många och läkningen går heller aldrig rakt uppåt-framåt utan snirklar sig oftare i kringelikrokar. Många var de stunder då jag ville ge upp, då jag inte trodde att det skulle gå, då jag tvivlade och kände hopplöshet. Att gå igenom denna transformation, att resa mig ur den djupa krisen, att läka min hjärna och mitt nervsystem är ärligt talat det svåraste jag någonsin gjort. Det har krävt enorma mängder ansträngning, uthållighet, tålamod och tillit. Det har krävt en nivå av självrannsakan och ärlighet jag inte visste var möjlig. Det har känts som att dö och födas på nytt, om och om igen.

Tillfrisknande och framtiden

Har det varit värt allt arbete? Ja, ja, ja! Aldrig har något varit mer värt det. Idag lever jag ett helt annat liv än förut. Jag har hobbys och intressen som får mig att känna mig levande. Jag njuter av livet varje dag. Jag känner mig hemma i min kropp på ett sätt jag aldrig tidigare gjort. Jag har startat företag för att hjälpa andra göra samma resa som jag gjort. Jag har börjat styrketräna igen och slagit personbästa på gymmet. Jag känner mig oftast trygg i mig själv och har en vältrimmad intuition. Jag har massor av energi och växer i meningsfulla relationer.

Jag är tacksam för livet och för resan jag gjort och fortsätter att göra. Det har väckt en tro i mig, en tro på att ingenting är omöjligt. Det finns fortfarande saker jag jobbar på och jag är inte på något sätt färdig. Jag vet ingenting om framtiden och kan inte med säkerhet veta hur min hälsa kommer att utvecklas. Det enda jag vet är att allt förändras, hela tiden. Idag litar jag på min förmåga att möta de utmaningar som livet innebär, stora som små. Om jag får skicka med någonting till dig om kämpar med kroniska symptom eller sjukdom, psykisk ohälsa, trauma, matintoleranser eller andra utmaningar är det detta: det finns en väg ut! Det finns lösningar, det finns vägar, det är aldrig för sent. Du är värd att fortsätta framåt! Ge aldrig upp.

Tips för att börja läka hjärnan och nervsystemet

Bli medveten om dina tankar och känslor
Uppmärksamma på vilket sätt rädsla och stress påverkar dina symptom
Begränsa hur mycket du pratar om, läser om eller tänker på symptom och sjukdomar
Avfölj allt på internet som triggar stress och rädsla, inklusive sjukdomsgrupper och nyheter
Försök att fokusera på annat än symptom. Prova en ny hobby!
Kom tillbaka till nuet genom att aktivera alla dina sinnen. Vad kan du se, höra, dofta, smaka, känna?
Gör sådant du mår bra av och som gör dig glad. Njutning och glädje skapar läkande signalsubstanser i hjärnan!
Konsumera hellre humor och feelgood än drama och skräck. Undvik sådant som skapar adrenalin
Sätt gränser för dig själv och andra och börja prioritera ditt eget välbefinnande
Skratta och le – läkande signalsubstanser produceras av detta oavsett hur du mår
Använd visualiseringsövningar som ger lugn och njutning
Prova olika kroppsbaserade övningar för nervsystemet
Djupa andetag med förlängd utandning kan aktivera det parasympatiska nervsystemet
Skapa kontakt med naturen
Lär dig något nytt – detta främjar hjärnans neuroplasticitet!

Allt gott och tack för att du läste!

Karins hemsida hittar du på https://karinsparrings.se där du kan läsa mer om hennes resa, neuroplasticitet och nervsystemet Mer om programmet DNRS kan du läsa på https://retrainingthebrain.com/

Matintoleranser och nervsystemet del två – praktiska tips

Vad kul att ni är så många som är intresserade av att läsa om mat och matintoleranser, läkning och hur det relaterar till neuroplasticitet och nervsystemet! Förra veckan skrev jag lite om min historia med mat och matintoleranser och hur min syn på detta förändrats i takt med att jag lärt mig mer om hjärnan, neuroplasticitet och nervsystemet.

Jag fick önskemål på instagram om att skriva mer praktiska tips om hur man kan gå tillväga för att själv jobba med att förbättra eller läka matintoleranser. Jag ska göra mitt bästa för att skriva så tydligt och koncist som möjligt om detta komplexa ämne! Det lutar åt att det kommer att bli fler inlägg på ämnet framöver, men jag börjar såhär, så håll till godo! 🙂

Det första jag vill säga är att jag själv har jobbat dedikerat med min läkning och gjort ett dagligt arbete med visualiseringsövningar och andra verktyg för neuroplasticitet i över två och ett halvt år för att komma dit jag är idag. Dessutom har jag regelbundet haft samtal med min brain rewiring-coach som kunnat vägleda och guida mig utifrån precis mina förutsättningar. Jag har också de senaste drygt fem åren jobbat med flera parallella verktyg för att läka, bland annat traumabearbetning, inre barn-arbete och kroppsbaserade praktiker.

Jag är också fortfarande i processen att läka min relation till mat och vissa specifika livsmedel. Fastän jag har kommit väldigt långt är jag inte färdig. Jag skriver detta för att jag vill vara helt transparent och inte ge bilden av att neuroplasticitet och nervsystemsreglering är något slags quick-fix. Det finns inga sådana som är hållbara, som du säkert vet.

Det är ofta så att det tar tid att läka matintoleranser när vi jobbar med neuroplasticitet och att reglera nervsystemet. Det behöver inte ta jättelång tid, men det är bra att veta att andra symptom på dysreglerat nervsystem eller limbic system impairment ofta förbättras eller försvinner innan vi ser förändringar gällande mat. Alla är dock olika och det är omöjligt att säga hur lång tid det kommer att ta för just dig.

Jag vet flera personer som efter bara några månaders träning kan äta alla möjliga livsmedel igen. Jag vet också de som uthålligt gör sitt program dag ut och dag in i månader och år utan att se förändringar just i maten – för att sedan plötsligt, nästan som ”över en natt” (fastän det ju ligger flera års jobb bakom!) kan äta allting som kroppen tidigare reagerat på.

Brain rewiring och reglera nervsystemet

Så – första tipset är att jobba långsiktigt med nervsystemsreglering och brain rewiring. Programmet jag började med heter DNRS, och det finns flera andra liknande program, såsom Gupta, Primal trust med flera. HÄR kan du läsa mer om den grundkurs på svenska jag själv tagit fram och som går att köpa i inspelad version. Jag rekommenderar också varmt att jobba tillsammans med en neuroplasticitetscoach som kan guida dig utifrån precis dina förutsättningar. Här kan du läsa mer om mina coachingtjänster.

Det är ett dagligt arbete och precis som meditation eller annat tillfrisknande tror jag att jag kommer att fortsätta att ta hand om min hjärna och mitt nervsystem så gott jag kan resten av livet. Det är inget som man blir klar med och sedan släpper helt, även om tidsåtgången och ansträngningen självklart bli mindre med tiden. Det handlar om att ha en livsstil som stöttar välbefinnande och läkning, såväl som specifika praktiska övningar och verktyg. Stresshantering, sömn och att göra kreativa saker och sådant som ger glädje VARJE dag är också jätteviktigt.

När jag först började med neuroplasticitetsträning åt jag endast buljongsoppor sedan flera månader tillbaka. När jag lärde mig om det limbiska systemet i hjärnan förstod jag att jag behövde ha ett annat fokus än jag haft de tidigare åren då jag sökt lösningen i olika specialdieter och kosttillskott för att läka tarmen. Jag gick ganska snabbt över till en enklare kost som främst bestod av kött, fett och ett litet antal olika grönsaker.

När jag var med om en riktigt stor livskris krympte antalet livsmedel jag tålde ännu mer, och jag kunde t.ex bara äta köttfärs från en speciell bondgård. Tack och lov kom jag ganska snabbt igång med DNRS igen efter ett litet uppehåll under den mest akuta krisen. För mig gick det sedan ganska snabbt att våga börja äta några fler livsmedel. Jag började med sådant som för mig kändes relativt enkelt att lägga till, såsom vissa grönsaker och lite frukt.

Alla är olika här och våra hjärnor kan ha fått för sig att olika sorters mat är okej, nyttig, onyttig eller farlig. Den första stora skillnaden för mig var att jag förstod och accepterade att jag hade symptom precis oavsett vad jag åt, och då kunde jag lika gärna äta lite fler saker, så att det kändes roligare, godare och mindre laddat med mat.

Här hade jag börjat äta lite grönsaker 🙂

När vi jobbar med nervsystemet och att läka det limbiska systemet i hjärnan med hjälp av neuroplasticitet försöker vi komma bort från symptomtänket som är så vanligt när man jobbat med uteslutningsdieter, läkande kost och liknande. Det är ett stort och viktigt skifte. Det hjälper att börja se att symptomen kommer från hjärnans hotsystem, och ett dysreglerat nervsystem, INTE från vad jag har eller inte har ätit. Det kan vara lite knepigt att få kläm på det i början, det ena utesluter inte det andra.

Alltså: JA, du reagerar på vissa livsmedel och JA dessa livsmedel triggar symptom. Samtidigt: ORSAKEN till att du har symptom är inte vad du har eller inte har ätit, utan att ditt sympatiska nervsystem (fight/flight/freeze) varit aktiverat under lång tid, och att hjärnans hotsystem registrerat och kategoriserat viss mat som farlig.

Minska symptomfokus

En otroligt stor milstolpe för mig var när jag slutade skriva mat- och symptomdagbok. Jag hade tidigare antecknat vad och hur mycket jag ätit vid varje mål, alla kosttillskott (jag åt många!), frekvens och kvalitet på toalettbesök och eventuella förändringar i symptom varje dag i över ett år. Att sluta med detta var skitläskigt, eftersom det såklart gav mig en känsla av kontrollförlust. Jag hade försökt se mönster och kartlägga vad som gav mig symptom, men i ärlighetens namn var det ganska lönlöst då det varierade från dag till dag och beroende på massa faktorer som jag inte ens förstod.

Mat- och symptomdagbok kan absolut vara ett hjälpsamt verktyg i vissa situationer och du behöver inte slänga ut den det första du gör. Min erfarenhet blev dock efter ett tag att det bara blev mer fokus på symptomen, jag uteslöt alltfler livsmedel och det gav inte den lösning jag sökte efter.

Så – tips nummer två är att medvetet jobba på att släppa taget om kopplingarna mellan mat och symptom. Jag har tidigare skrivit om hur hjärnan jobbar med associationer och hur man kan göra för att programmera om negativa associationer till diverse triggers. Dessa metoder går utmärkt att applicera på mat.

Det är bra att försöka fokusera mindre på symptomen, och mer på att LEVA livet, att göra sådant vi mår bra av och som skapar må-bra-ämnen (såsom dopamin, oxytocin, serotonin och endorfiner). Vi kan aktivt jobba med att programmera om dessa kopplingar genom att ta små, försiktiga steg i den riktning vi vill gå.

Gårdagens middag känns som peak ”jag äter vad kan vill” och det var sååå gott! 😃🥲🥰

Skapa nya associationer till mat

Några exempel på hur vi kan bygga nya, mer hjälpsamma kopplingar och associationer till mat:

Njut av att äta den mat du kan äta, oavsett hur lite eller begränsat det är. Varje måltid är annorlunda än den förra, även om du äter exakt samma sak! Kan du känna tacksamhet över att du ändå har mat att äta? Kan du vara nyfiken på just denna måltid, denna stund?

Skapa bra förutsättningar för matsmältning så gott du kan – ta några djupa andetag, kanske be eller tacka för maten, le eller skratta lite.

Ät med gott sällskap! Vi är gjorda för att äta i flock, med vår familj eller vänner. Samtal med människor vi tycker om gör så mycket för upplevelsen av måltiden. Om du äter merparten av dina måltider själv kan det vara en bra idé att kolla på något roligt eller mysigt när du äter. Läsa en bok kan funka om du inte vill äta framför skärm.

Skapa positiva associationer till mat generellt. Hur? Titta på matlagningsprogram, kolla på videor av människor som äter god mat och njuter av den! (Detta aktiverar spegelneuroner i hjärnan, som är orsaken till att t.ex gäspningar (och leenden!) smittar.) Följ inspirerande och färgstarka matkonton på instagram.

Notera vilka regler du har kring mat. Vad är bra mat, och vad är ”dålig” mat? Finns det sådan? Vad ligger bakom dessa regler, vad tjänar du på att tro på dem, och vad skulle kunna bli annorlunda om du valde nya trossystem? Utan att döma, kan du se var dessa regler kommer från?

Ta det lugnt! Om du haft en väldigt begränsad kost, fått mycket symptom eller har mycket rädsla kring mat, gå långsamt fram! Vi vill inte chocka kroppen eller överväldiga nervsystemet. Börja smått, smått. Vissa behöver börja med att bara tänka på viss mat, eller använda det i sina visualiseringar om man gör ett neuroplasticitetsprogram där visualisering ingår (det är en stor del! Mer om detta längre fram!).

Det var en översikt kring några praktiska verktyg för att börja resan mot att läka matintoleranser med hjälp av neuroplasticitet! Hoppas att det kan bidra med lite pepp, hopp eller nyfikenhet 🙂

Detta inlägg är inte på något sätt uttömmande och jag har försökt att hålla det enkelt för att det ska bli lättillgängligt även för den som är ny på neuroplasticitet och nervsystemsreglering. Det innebär alltid en avvägning, mellan förenkling av komplexa processer och att göra kunskapen tillgänglig för som många som möjligt. Jag hoppas att jag har lyckats någotsånär med den avvägningen! Om du har specifika frågor kring just din situation är du alltid välkommen att höra av dig.

Tack för att du läste! 🙂 Dela gärna dina tankar i en kommentar på instagram. Om du vill ha hjälp och vägledning på din läkningsresa är du välkommen att kontakta mig på mejl. Här kan du läsa mer om mina coachingtjänster och här hittar du mer information om min grundkurs i neuroplasticitet på svenska. Allt gott och vi hörs!

Skapa nya associationer och programmera om triggers – del två

Här kommer andra inlägget på ämnet att programmera om negativa associationer i hjärnan! Se första inlägget i serien HÄR. Jag har också tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Detta inlägg tillsammans med förra är mer praktiska, om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

Så, de fyra områdena som jag valt att ta upp är alltså dessa:

Dina tankar
Dina känslor
Hur du pratar
Ditt beteende

I del ett skrev jag om tankar och känslor. Här i del två kommer jag istället att fokusera på hur vi pratar samt våra beteenden.

Hur du pratar

Orden vi använder skapar och uttrycker till stor del vårt inre trossystem. Det språk vi använder har också en effekt på hjärnans kemi och därmed kroppen och de reaktioner och symptom vi upplever kopplat till triggers. Orden vi använder kan förstärka eller försvaga associationer beroende på hur du talar om företeelsen. Hur du uttrycker dig kring triggers och symptom kan ha stor effekt för att programmera om negativa associationer!

Hur kan det låta när vi har negativa associationer till exempelvis dofter och kemiska ämnen?

”Usch vad det stinker här!”

”Mina symptom beror på att xx använder så mycket parfym”

”Det är så begränsande med min doftöverkänslighet, jag kan inte göra nånting längre. Mina symptom är SÅ jobbiga!”

Här kan vi lägga märke till orden min och mina. Att kalla symptomen för våra egna kan göra att vi associerar symptomen med den vi är som person, och det riskerar att bli en del av vår identitet. Det gör att det kan bli svårare att släppa taget om de negativa associationerna. Så sluta prata om sjukdom och symptom som dina! De är inte dina, det är bara något du upplever just nu.

Vi kan också notera att citaten ovan har fokus på det negativa och begränsningarna som symptomen medför. Det är helt naturligt och en normal reaktion. Det är ju jobbigt att bli triggad och få symptom! Försök att inte döma dig själv ifall du märker att du pratar på ett negativt sätt. När du lägger märke till det kan du välja att ta en paus och byta spår, och prata på ett annat sätt. Övning ger färdighet och det kommer att bli lättare med tiden.

Hur kan då vi prata istället, för att stötta omprogrammeringen till mer positiva associationer?

”Jag njuter av de saker jag kan göra och ser fram emot att kunna göra mer längre fram!”

”Jag har det lite utmanande med vissa dofter just nu, men jag jobbar på det och det kommer att bli bättre med tiden”

”Kan vi prata om något annat nu? Jag håller på att programmera om min hjärna och vill hellre fokusera på positiva saker just nu!”

”Jag älskar doften av blommor! Min favorit är rosor. Den här tvåldoften påminner faktiskt lite om rosor”

Ovan är några exempel på hur det kan låta när vi väljer att lägga fokus på det som är positivt, det som fungerar och det vi är tacksamma för. Det är också skillnad i språket vad gäller identifieringen med symptom. När vi pratar om det vi upplever som något tillfälligt och något som kommer att gå över, skickar vi lugnande budskap till hjärnan och nervsystemet.

Ditt beteende

Nästa faktor som kan användas för att skapa nya eller programmera om associationer är hur vi beter oss. Det limbiska systemet i hjärnan lägger stor vikt vid hur vi faktiskt agerar i en särskild situation, ofta mer än vad vi tänker. Beteenden sker ofta som en omedveten reaktion på impulser som kommer när vi utsätts för triggern. En utmaning här är alltså att bli medveten om vårt beteende och att lyckas skapa ett litet mellanrum mellan trigger och reaktion, tillräckligt långt för att vi ska hinna medvetet välja hur vi vill reagera.

Jag fortsätter att använda triggers för kemisk intolerans/doftöverkänslighet som exempel. Några exempel på beteendemönster som kommer från de negativa associationerna:

Lämna rummet i panik
Ta upp mobilen direkt för att skriva ett klagoinlägg i en FB-grupp
Dra upp en sjal över näsan och mun för att ”skydda sig” mot doften

Dessa beteenden skickar signaler till hjärnan om att symptomen är av största vikt och att triggern är farlig, nånting vi måste undvika och skydda oss ifrån! Det signalerar att symptomen är adekvata och att de behöver fortsätta.

Hur kan några nya beteenden se ut, som stöttar de nya associationerna som vi håller på att programmera in?

Le stort och fokusera på något annat
Rycka på axlarna, skratta, fortsätta med det du höll på med
Ta ett djupt andetag och klappa dig själv lugnande på armen

Beteendena ovan är istället lugnande och tryggande beteenden som skickar signaler till hjärnan om att det inte är någon fara. Vi är okej, triggern är inte farlig och symptomen är inte heller något vi behöver vara rädda för. Det ger ett lugnande budskap till hjärnans skyddssystem.

Dessa beteenden kräver såklart övning och repetition innan det känns mer naturligt! Särskilt om man haft symptomen länge kan det ha blivit ett väldigt stort fokus och något man tänker på ofta och pratar om mycket. Beteendena sitter djupt och vi har många gånger övat in automatiska reaktionerna. Hjärnträning med neuroplasticitet jämförs som jag tidigare skrivit ibland med att gå emot gravitationen, eftersom det ibland kräver att man gör exakt tvärtemot det impulserna säger åt oss! Genom att upprepade gånger agera på ett mer medvetet och självvalt sätt kan vi gradvis programmera om associationerna och på sikt se hur symptomen försvagas och liksom smälter bort! Det är häftigt!

Jag hoppas att detta inlägg var intressant för dig! Dela det gärna med någon som du tror kan ha nytta av det! Hör av dig om du har några frågor eller funderingar eller om du vill ha hjälp med din neuroplasticitetsträning! Välkommen att kontakta mig på instagram, på FB Messenger eller på mejl: ksparrings(snabel-a)hotmail.com 🙂 Det går också bra att lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan!