Skapa nya associationer och programmera om triggers – del två

Här kommer andra inlägget på ämnet att programmera om negativa associationer i hjärnan! Se första inlägget i serien HÄR. Jag har också tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Detta inlägg tillsammans med förra är mer praktiska, om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

Så, de fyra områdena som jag valt att ta upp är alltså dessa:

  1. Dina tankar
  2. Dina känslor
  3. Hur du pratar
  4. Ditt beteende

I del ett skrev jag om tankar och känslor. Här i del två kommer jag istället att fokusera på hur vi pratar samt våra beteenden.


Hur du pratar

Orden vi använder skapar och uttrycker till stor del vårt inre trossystem. Det språk vi använder har också en effekt på hjärnans kemi och därmed kroppen och de reaktioner och symptom vi upplever kopplat till triggers. Orden vi använder kan förstärka eller försvaga associationer beroende på hur du talar om företeelsen. Hur du uttrycker dig kring triggers och symptom kan ha stor effekt för att programmera om negativa associationer!

Hur kan det låta när vi har negativa associationer till exempelvis dofter och kemiska ämnen?

”Usch vad det stinker här!”

”Mina symptom beror på att xx använder så mycket parfym”

”Det är så begränsande med min doftöverkänslighet, jag kan inte göra nånting längre. Mina symptom är SÅ jobbiga!”

Här kan vi lägga märke till orden min och mina. Att kalla symptomen för våra egna kan göra att vi associerar symptomen med den vi är som person, och det riskerar att bli en del av vår identitet. Det gör att det kan bli svårare att släppa taget om de negativa associationerna. Så sluta prata om sjukdom och symptom som dina! De är inte dina, det är bara något du upplever just nu.

Vi kan också notera att citaten ovan har fokus på det negativa och begränsningarna som symptomen medför. Det är helt naturligt och en normal reaktion. Det är ju jobbigt att bli triggad och få symptom! Försök att inte döma dig själv ifall du märker att du pratar på ett negativt sätt. När du lägger märke till det kan du välja att ta en paus och byta spår, och prata på ett annat sätt. Övning ger färdighet och det kommer att bli lättare med tiden.

Hur kan då vi prata istället, för att stötta omprogrammeringen till mer positiva associationer?

”Jag njuter av de saker jag kan göra och ser fram emot att kunna göra mer längre fram!”

”Jag har det lite utmanande med vissa dofter just nu, men jag jobbar på det och det kommer att bli bättre med tiden”

”Kan vi prata om något annat nu? Jag håller på att programmera om min hjärna och vill hellre fokusera på positiva saker just nu!”

”Jag älskar doften av blommor! Min favorit är rosor. Den här tvåldoften påminner faktiskt lite om rosor”

Ovan är några exempel på hur det kan låta när vi väljer att lägga fokus på det som är positivt, det som fungerar och det vi är tacksamma för. Det är också skillnad i språket vad gäller identifieringen med symptom. När vi pratar om det vi upplever som något tillfälligt och något som kommer att gå över, skickar vi lugnande budskap till hjärnan och nervsystemet.

Ditt beteende

Nästa faktor som kan användas för att skapa nya eller programmera om associationer är hur vi beter oss. Det limbiska systemet i hjärnan lägger stor vikt vid hur vi faktiskt agerar i en särskild situation, ofta mer än vad vi tänker. Beteenden sker ofta som en omedveten reaktion på impulser som kommer när vi utsätts för triggern. En utmaning här är alltså att bli medveten om vårt beteende och att lyckas skapa ett litet mellanrum mellan trigger och reaktion, tillräckligt långt för att vi ska hinna medvetet välja hur vi vill reagera.

Jag fortsätter att använda triggers för kemisk intolerans/doftöverkänslighet som exempel. Några exempel på beteendemönster som kommer från de negativa associationerna:

  • Lämna rummet i panik
  • Ta upp mobilen direkt för att skriva ett klagoinlägg i en FB-grupp
  • Dra upp en sjal över näsan och mun för att ”skydda sig” mot doften

Dessa beteenden skickar signaler till hjärnan om att symptomen är av största vikt och att triggern är farlig, nånting vi måste undvika och skydda oss ifrån! Det signalerar att symptomen är adekvata och att de behöver fortsätta.

Hur kan några nya beteenden se ut, som stöttar de nya associationerna som vi håller på att programmera in?
  • Le stort och fokusera på något annat
  • Rycka på axlarna, skratta, fortsätta med det du höll på med
  • Ta ett djupt andetag och klappa dig själv lugnande på armen

Beteendena ovan är istället lugnande och tryggande beteenden som skickar signaler till hjärnan om att det inte är någon fara. Vi är okej, triggern är inte farlig och symptomen är inte heller något vi behöver vara rädda för. Det ger ett lugnande budskap till hjärnans skyddssystem.

Dessa beteenden kräver såklart övning och repetition innan det känns mer naturligt! Särskilt om man haft symptomen länge kan det ha blivit ett väldigt stort fokus och något man tänker på ofta och pratar om mycket. Beteendena sitter djupt och vi har många gånger övat in automatiska reaktionerna. Hjärnträning med neuroplasticitet jämförs som jag tidigare skrivit ibland med att gå emot gravitationen, eftersom det ibland kräver att man gör exakt tvärtemot det impulserna säger åt oss! Genom att upprepade gånger agera på ett mer medvetet och självvalt sätt kan vi gradvis programmera om associationerna och på sikt se hur symptomen försvagas och liksom smälter bort! Det är häftigt!

Jag hoppas att detta inlägg var intressant för dig! Dela det gärna med någon som du tror kan ha nytta av det! Hör av dig om du har några frågor eller funderingar eller om du vill ha hjälp med din neuroplasticitetsträning! Välkommen att kontakta mig på instagram, på FB Messenger eller på mejl: ksparrings(snabel-a)hotmail.com 🙂 Det går också bra att lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan!

Hur du kan skapa nya associationer och programmera om triggers – del ett

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur hjärnan jobbar med associationer och hur detta kan skapa och förstärka triggers. Nu tänkte jag skriva lite mer praktiskt om hur man kan gå tillväga för att upptäcka, avbryta och programmera om negativa associationer.

Disclaimer: detta inlägg är menat för de situationer där hjärnan och/eller kroppen reagerar på triggers som i grunden är ofarliga eller som de flesta människor tål. Informationen i detta inlägg är inte menat att användas för att programmera om associationen till något osunt, såsom en respektlös partner eller en ohållbar arbetssituation. Ta hand om dig!

I det här inlägget kommer jag att utgå från hur vi kan bli medvetna om och programmera om negativa associationer som uppstår i stunder när vi blir triggade. Det går även att jobba mer fokuserat och intensivt med sina triggers, t.ex genom att medvetet utsätta sig för en trigger och därefter programmera om den. Här fokuserar jag på hur du kan göra i situationer när du blir triggad utan att ha valt det medvetet. Jag kommer att gå igenom fyra olika områden som du kan använda för att påverka de associationer du har till en särskild situation, ämne, person eller omständighet:

  1. Dina tankar
  2. Dina känslor
  3. Hur du pratar
  4. Ditt beteende

I detta inlägg kommer jag att gå igenom de första två punkterna; tankarna och känslorna. I nästa del fortsätter jag och skriver om hur vi pratar och beteenden.

Bli medveten

Det första steget för att programmera om negativa associationer är att bli medveten om de associationer som redan finns. Det kan vara olika tydligt beroende på vad för slags association det rör sig om. När vi jobbar med neuroplasticitet och nervsystemsreglering så är det ofta associationer som rör olika triggers kopplat till sjukdom och symptom som vi kan börja med att programmera om. Triggern kan t.ex vara kemiska ämnen, dofter, fysisk aktivitet, mental ansträngning, viss mat, att träffa vissa människor eller något annat. Jag kommer att ta kemisk intolerans/MCS (”doftöverkänslighet”) som ett exempel i detta inlägg, för att göra det tydligt och enkelt att förstå.

Vilka associationer har du till en viss situation, produkt, ämne eller person? När jag hade kraftig kemisk intolerans hade jag starka negativa associationer till parfym, kemikalier, parfymerade produkter, städprodukter, sköljmedel och annat som jag reagerade på med obehagliga symptom. När associationerna är medvetna kan det vara svårare att se vilka tankar och antagande som finns, men kroppens reaktioner räcker för att avslöja att det finns negativa associationer. Ofta finns det medveten eller undermedveten rädsla för triggern.

Dina tankar

Tankar skapar kemiska reaktioner i hjärnan, som i sin tur påverkar kroppens reaktioner. Varje tankar skapar en fysisk signatur i hjärnan och därför är tankarna väldigt kraftfulla när det kommer till att programmera om negativa associationer. När det gäller kemisk intolerans/MCS/doftöverkänslighet kan de negativa associationerna i tankarna låta till exempel såhär:

”Åh nej, nu luktar det parfym, vem är det som har parfym?? Jag har ju sagt att jag inte tål det! Varför lyssnar de inte?”

”Jaha, här kommer huvudvärken igen… nu är den här dagen förstörd”

”Varför har de parfymerad tvål här? Fattar de inte att folk faktiskt blir sjuka av parfym? Så himla respektlöst!”

Vilka tankar kan vi byta ut till, för att hjälpa till att programmera om de negativa associationerna? Här kommer några exempel:

”Nu känner jag en doft av parfym. Min hjärna reagerar med symptom. Så intressant. Jag vet att det inte är farligt.”

”Okej, nu känner jag visst av huvudvärk. Det måste vara en reaktion från skyddssystemet i min hjärna”

”Mm, tvål, det luktar som när jag var liten och badade i badkaret! Det var så mysigt!”

Detta kan låta helt absurt att tänka såhär för någon som reagerar med starka symptom på dofter och kemiska ämnen, eller någon annan trigger. Särskilt när känslan man har säger något helt annat. Tur då att vi har fler verktyg!

Dina känslor

Känslorna spelar en central del i de associationer vi har. De är avgörande för att programmera in och programmera om associationer. Utan negativa känslor hade du inte fått de negativa associationerna till triggern till att börja med. Att generera och fördjupa positiva känslor i kroppen är en stor del av neuroplasticitetsträning, som jag kommer att skriva mer om framöver.

Vilka känslor kommer då med de negativa associationerna till dofter och ämnen?

  • Ilska
  • Bitterhet
  • Irritation
  • Uppgivenhet
  • Hjälplöshet

Dessa känslor är inte fel eller farliga, och de är helt naturliga när man reagerar med obehagliga symptom på triggers som andra klarar utan att bli dåliga. Samtidigt kan vi välja att koppla andra känslor till triggern, för att hjälpa till att programmera om associationerna och på sikt bli fria från symptomen:

  • Nyfikenhet
  • Acceptans
  • Lugn
  • Känsla av att ha valmöjligheter
  • Glädje

Detta var en kort överblick av hur vi kan använda våra tankar och våra känslor och vårt beteende för att bryta negativa associationer och skapa nya, mer positiva och hjälpsamma associationer. Självklart finns det mycket mer att säga om detta ämne och det kan variera utifrån person, situation och trigger. Om du jobbar tillsammans med en coach kan vi tillsammans gå igenom just din situation och förutsättningar och de triggers som är aktuella för dig!

Att jobba med associationerna i kan med tid och upprepning bidra till att de obehagliga symptomen försvagas eller försvinner helt. Vi jobbar också med fler verktyg inom neuroplasticitetsträning som DNRS, för att skapa och befästa nya hjärnbanorna och kopplingarna (t.ex visualisering som skapar positiva känslor, som är en av huvuddelarna inom DNRS, något jag kommer att skriva mer om framöver).

Att programmera om hjärnan är något som tar tid och repetition. Det kan såklart vara utmanande och neuroplasticitetsträning beskrivs ibland som att ”gå emot gravitationen” eftersom det till viss del handlar om att göra precis tvärtemot det instinkten och skyddssystemet i hjärnan säger till en. Det behövs medvetenhet, ansträngning och upprepning för att ändra dessa mönster, men det går och det är SÅ värt det!

Har du tankar, frågor eller funderingar? Lämna gärna en kommentar här eller på instagram! Välkommen att höra av dig om det finns något jag kan hjälpa dig med. Du når mig på ksparrings(snabel-a)hotmail.com, på instagram eller på FB Messenger 🙂